Att ta ett sabbatsår eller inte.

Efter avslutade gymnasiestudier har en person spenderat runt 13 år i skolbänken och de flesta är inte så intresserade av att direkt påbörja en högskoleutbildning vid en högskola eller ett universitet. I Sverige är det väldigt vanligt med ett sabbatsår mellan gymnasiet och högskola och det är inget som det ses ner på.

Att få ett första riktigt jobb, tjäna egna pengar, kanske flytta hemifrån, eller resa är något som många har längtat efter under något år. Typiska arbetsplatser för personer som nyss tagit gymnasieexamen är matbutiker, lager, äldreomsorg, vikariat för barnomsorg eller försäljare av olika slag. Om en person väljer att ta ett sabbatsår och arbeta och tjäna sina egna pengar brukar man skämta om att personen måste välja att studera vidare på högskola efter max ett år för att inte omställningen till studentliv ska bli för stor rent ekonomiskt.

Vissa väljer att ta sitt sabbatsår för att resa runt och upptäcka världen. Populära upptäcktsresor brukar vara att resa runt med väska i Australien en längre period eller tågluffa runt i Europa under en sommar. De personer som åker till Australien brukar skaffa ett “working holiday”-visum och arbeta på de vandrarhem där de bor. Det varma klimatet är väldigt bra för att surfa och leva ett ofta helt annat liv än vad personen hade i sin hemstad. Med tanke på vårt nuvarande klimat i Europa och alla klimatförändringar i världen så är en tågluff nära Sverige att föredra. Med ett interrailkort är det väldigt enkelt att ta tåget ut från Sverige och eventuellt ändra sina resplaner allt eftersom då ett kort ger fria tågresor med de flesta tåglinjerna i Europa utan att man behöver boka sittplats i förväg. Det är ett klimatsmart alternativ till att prova på lite självständighet och slippa klippa gräsmattan hemma hos sina föräldrar under en sommar.

Förutom att jobba eller resa så kan ett sabbatsår vara bra för att ge sig själv mer tid att verkligen fundera ut vad en vill göra framöver. Att gå direkt från sin gymnasieutbildning till en högskoleutbildning kan ofta leda till att man känner att man kanske inte gjorde rätt val, och många som väntar med att söka in till universitetet säger ofta att det gjorde att de kunde göra rätt val från början.

Tips om man har problem i skolan

Att gå i skolan och få bra resultat är viktigare än aldrig förr. Detta då skolan påverkar ens framtid genom vilka skolor man kan komma in på. På så sätt spelar resultatet i skolan en väldigt stor roll. Därför kommer denna artikel kolla närmre på vad man kan göra för att förbättra skolresultatet.

Köp läxhjälp

Om det är några specifika ämnen som man har problem med kan det vara bra att överväga läxhjälp. Det finns nämligen mängder med företag som erbjuder läxhjälp online om man har problem. Om man exempelvis har problem med mattematik eller engelska kan man få hjälp av experter inom just dessa ämnen. Vad som är smidigt är att man nu för tiden kan få hjälp av lärare över internet. Så länge man har en bra internetuppkoppling kan man på så sätt få hjälp med allt utan att behöva träffa någon i verkligheten.

Prata med läraren

Om man har problem med några specifika ämnen kan det vara bra att fråga om extrauppgifter. Genom att göra det kan man utmana sig själv och förbättra sina kunskaper inom ämnet. Om man dessutom köper läxhjälp kan man få hjälp av sin privatlärare med extrauppgifterna. På så sätt ökar man chanserna att lära sig mer. Med största sannolikhet är lärarna vana vid att få denna typ av förfrågan och bör inte ha några problem med att hitta några extrauppgifter. Dessutom brukar de flesta lärarna tycka om när elever frågar om mer uppgifter, just för att dem gillar att se elever som vill lära sig mer.

Passa in eller sticka ut

Högstadiet är för många en förvirrad och jobbig tid. Mellan åldrarna 13-16 så händer mycket i kroppen och samtidigt som eleven ska fokusera på studierna för att klara av att få sin gymnasiebehörighet så blir även de sociala interaktionerna mer krävande. Många högstadieskolor betyder för många en flytt till en ny skola och en ny klass. Att hitta sin plats i en grupp igen och lära känna nya klasskamrater är väldigt svårt även utan nya tonårshormoner som ger finnar och känsloutbrott.

Under högstadiet fyller många elever 15 år och det innebär bland annat att man får ta moppekort och blir “byxmyndig”. Detta innebär att det finns fler faktorer som spelar in i om en person är “cool” eller inte. Många känner en press att ha sex för att passa in, samt att köra moped eller mopedbil.

Högstadiet handlar väldigt mycket om att passa in eller sticka ut. Vissa får en bra högstadietid genom att just sticka ut, medans andra ser det som det värsta som kunde hända och vill bara passa in. När SVT frågade sina tittare vad de tyckte om sin högstadietid var det för många en period av tonårsångest och även om de inte personligen blev utsatta så minns de många tråkiga händelser från sin tid.

Gymnasiet förr och nu

Gymnasiets historia

I början av 1600-talets Sverige startades en sekundärutbildning som kallades gymnasium. De första gymnasierna öppnades i domkyrkornas regi och landets första var Rudbeckianska gymnasiet i Västerås. Det öppnades 1623 av biskopen Johannes Rudbeckius. 1641 grundades Sveriges andra gymnasium, beläget i den numera finska staden Viborg. Den första skolordningen gällande gymnasium kom 1649. 1693 uppdaterades skolordningen och en kunskapsprövning infördes, vilken man var tvungen att klara innan man kunde gå vidare till högre studier. Syftet var att hindra adeln från att låta sina söner studera på hög akademisk nivå utan en grundläggande utbildning bakom sig. 1856 reformerades skolan och då plockades gymnasium bort och ersattes av elementarläroverken, i vilka man kunde ta studentexamen. Studentexamen kallades under denna period för mogenhetsexamen.

Gymnasiet idag

1971 skedde en gymnasiereform då Lgy 70 (Läroplan för gymnasieskolan) började gälla. Namnet ändrades då från gymnasium till gymnasieskola, dock lever det förstnämnda namnet fortfarande kvar i folkmun. Betygssystemet var – för både gymnasieskolan och grundskolan – en femgradig skala där 1 var sämsta betyg och 5 högsta betyg. Betygen sattes utifrån en normalfördelning, en viss andel av eleverna skulle ha 5 i betyg, en viss andel 4 och så vidare.

1994 infördes en ny läroplan. Betygssystemet ändrades till en fyrgradig skala där IG (icke godkänd) var det lägsta betyget, sedan kom G (godkänd), VG (väl godkänd) och MVG (mycket väl godkänd). Samtidigt med Lpf 94 infördes 17 nationella program på gymnasiet, alla treåriga.

2011 var det dags för ännu en ny läroplan och ett nytt betygssystem. Denna gång blev det en sexgradig skala från A till F. A är det högsta betyget och F underkänt.

Distansundervisning

I Sverige har distansutbildningar funnits i över 100 år. De första årtiondena kallades det korrespondensundervisning, där den studerande fick uppgifter skickat med posten som hen sedan skickade tillbaka till läraren. När internet blev vanligt att använda övergick korrespondensundervisningen till webbaserad distansundervisning, där all kontakt med lärarna sker online.

Storköksmat för skolor

På de flesta skolor i Sverige finns det ett storkök och en matsal där eleverna kan äta näringsrik och kostnadsfri lunch varje dag. Ett storkök har utrustning och kapacitet att tillaga mat för 100-tals elever varje dag. I ett storkök på skolor brukar det arbeta flera kockar som lagar mat som planerats i samarbete med dietister. Viss mat lagas från grunden medan andra typer av maträtter köps in som halvfabrikat och sedan slutförbereds och värms upp i storköket.

Vissa skolor serverar flera olika rätter varje dag och har också alternativ mat för personer som är laktosintoleranta eller som är allergiska mot vissa ingredienser i olika maträtter. Ofta serveras också bröd, mjölk, vatten och juice till måltiderna och ofta även sallad som barnen kan komplettera sina måltider med så att de blir ordentligt mätta.

För att storkök ska klara av att laga skolmat till 100-tals elever och lärare varje dag så använder de effektiva storköksmaskiner från Service Partner som gör det möjligt att tillaga stora mängder mat samtidigt. Att kunna erbjuda eleverna skolmat är viktigt så att elever får i sig näring, vitaminer, mineraler, fiber, protein, järn och kalcium så att de får energi att orka med en lång skoldag. Det är allmänt känt att barn som äter lunch har lättare att koncentrera sig på skolarbetet men orkar också med mer fysiska lekar ute på skolgården.

Arbetsmarknaden väntar

Det behövs 120 högskolepoäng för att ta ut en högskoleexamen, 180 högskolepoäng för en kandidatexamen, 240 högskolepoäng för en magisterexamen och 300 högskolepoäng för en masterexamen. Med en examen är nu den yrkesverksamma redo för att påbörja sitt yrkesliv inom ett område som hen är intresserad av.

För att underlätta jobbsökandet så finns det både fackliga föreningar, Arbetsförmedlingen samt flertalet bemanningsföretag som kan hjälpa personen att hitta rätt i arbetslivet.

Under studietiden så anordnas det arbetsmarknadsdagar på de flesta högskolor och universitet. Även om det känns konstigt och väldigt lång borta att gå runt på arbetsmarknaden under det första året på utbildningen så är det ett bra sätt att förstå hur arbetsmarknaden ser ut. Under det sista året är det nästintill obligatoriskt att besöka dessa för att skapa kontakter och säkra ett potentiellt jobb innan examen.

Ett bra tips är att bli medlem i en fackförening så fort som möjligt. Att vara medlem i en fackförening är ett krav för att kunna ansöka om arbetslöshetsersättning från en så kallad “a-kassa”. Att få sådan ersättning medan en söker jobb är ett sätt att undvika att bli av med sin bostad och att klara av att betala sina räkningar.

Kom in på drömskolan

Drömmer du om att studera men är osäker på om betygen räcker till? Det kan vara bra att komma ihåg att det finns flera vägar till att komma in på drömskolan. Du kan både studera upp gymnasiebetygen och göra högskoleprovet för att få en större chans att komma in. I vissa fall går det också att söka trots att man inte har kompletta gymnasiebetyg.

Det första du bör göra är att studera antagningsstatistiken till den utbildning som du vill gå på. Den brukar publiceras på skolornas hemsidor och även på Universitets- och högskolerådets webbplats. I antagningsstatistiken kan du se vilken poäng som krävs för att komma in genom de olika kvoterna. Det finns en kvot för gymnasiebetyg, en kvot för högskoleprov och en med alternativt urval.

För den som redan har kompletta gymnasiebetyg kan det enklaste sättet att öka sin chans vara att göra högskoleprovet. Det går snabbt och är enkelt att förbereda sig för under en lång tid. Det finns många böcker, webbsidor och andra resurser för att öva sig inför högskoleprovet. Ett alternativ till högskoleprovet är att studera upp sina betyg från gymnasiet på komvux. Det finns många regler kring vilka kurser som man får tillgodoräkna sig så studera detta noggrant innan du sätter dig i skolbänken igen.

Något som också är bra att känna till är att alla utbildningar inte kräver kompletta gymnasiebetyg. Om du kan bevisa att du skulle klara av en högskoleutbildning så kan det finnas en chans att du blir antagen. Det kallas för reell kompetens och ett bevis för den kan exempelvis vara att du redan är yrkesverksam inom det område du vill studera. Vanligen skickar man då in ett brev till högskolan och förklarar varför man kommer att klara studierna.

Satsa på rätt skola för att få jobb

Just nu är det många som har blivit arbetslösa på grund av coronapandemin, särskilt bland unga. Oavsett ålder, så är det viktigt att du satsar på rätt skola och tar rätt kliv så att du kan ta dig in på arbetsmarknaden.

Rätt steg – arbeta hårt

Om du har blivit arbetslös eller snart ska ta studenten och är orolig att du inte ska få ett jobb, så är det viktigt att du är realistisk. Jobb är något praktiskt, liksom att betala räkningar. Ha kvar dina drömmar, arbeta för dem, men utgå från verkligheten. Just nu kan verkligheten vara lite jobbig, men det kommer att ordna upp sig efter ett tag. För tillfället är det många jobb inom restaurang, handel och turism som saknas – precis de slags jobb som är lättast att få och är en väg in på arbetsmarknaden. Många företagare kommer inte att ha nog med jobb för att behöva anställa lika många som för bara ett halvår sedan. Däremot finns det jobb inom både jordbruket och skogen. Det är hårda jobb, men i gengäld får du både betalt och ett arbete. Om en arbetsgivare ser att du satt plant eller har plockat sparris, så kommer du ha ett bättre utgångsläge gentemot en person som inte velat ta ett sådant jobb.

Rätt skola

Du har också en fördel om du har körkort. Om en arbetsgivare kan välja mellan två likvärdiga personer och den ena har körkort, och den andra inte, så är valet enkelt. Det gäller så gott som nästan alla jobb. Om du letar körskola i Gävle så har Forssa Trafikskola gått med i My Academy. Förutom körskola, så bör du också satsa på en bra utbildning. Vilken utbildning som är bäst är svårt att säga, men det finns tre sektorer som alltid behövs: vård, omsorg och skola, teknik och data samt praktiska yrken.

Ideellt engagemang

Förutom det rent praktiska kring hur det är att studera på universitet så finns det ett väldigt stort studentliv i de flesta studentstäderna. Även fast studentlivet under mottagningsperioden kan verka väldigt lockande med alla fester och arrangemang som hålls så är det bra att hitta sin egna rytm för hur mycket studenten själv hinner med att gå på utanför sina studier.

Studentlivet innehåller förutom olika fester en stor uppsjö av olika studentföreningar. Vissa studentorganisationer ansvarar för pubar och fester medan andra föreningar drivs som mindre företag och utför konsulttjänster till företag och fackliga tjänster till andra studenter.

Att vara en aktiv medlem i någon studentförening kan vara ett enkelt sätt att lära känna fler personer utanför programmet, då undervisningen ofta inte delas in i klasser utan efter kurser. Det kan även ge studenten en fördel på arbetsmarknaden efter att studierna är färdiga då det visar en arbetsgivare att hen kan vara del av ett team och klara av att lösa olika problem.

Det viktigaste är dock att må bra och valet kring om studenten bör engagera dig ideellt bör vara grundat i om det kommer gynna hens mående.

Utrustning i klassrummet

Nästan alla klassrum ser likadana ut när det kommer till utrustning. Där finns en tavla, bänkar eller bord till eleverna samt en bänk eller kateder till läraren. Men vad med brukar finnas i traditionella klassrum?

Fast monterad utrustning

I de allra flesta klassrum finns en whiteboard där lärare eller elever kan skriva olika saker med speciella pennor. Man kan sedan enkelt sudda ut texten och skriva nytt. Ofta är tavlan också magnetisk så att man kan hänga upp papper och andra dokument på den.

I vissa klassrum finns det också fast monterade kartor i taket framför tavlan. Det kan vara praktiskt för att visa på var olika länder eller städer ligger i världen.

Pennor och sudd

I ett klassrum finns det också en hel del olika sorters pennor och sudd. Det kan vara bläckpennor, blyertspennor, tuschpennor och kritor. Ju längre ner i årskurs man kommer, desto mer vanligt blir det med olika målarfärger. I grundskolan är det dessutom oftast så att eleverna inte behöver några egna pennor eller sudd. Det delar skolan ut i den mån det behövs.

Datorer och annan teknik

I vissa skolor blir det allt mer vanligt med olika tekniska inslag. Det kan handla om datorer, surfplattor och liknande saker. När det gäller datorer förvaras de i regel i ett speciellt skåp i klassrummet där datorerna laddas. Surfplattor kan eleverna få ta med sig hem, dock på vissa villkor.