Kategori: Högskola och Universitet

Som student är det många gånger svårt att få ekonomin att gå ihop eftersom många studerar på heltid och inte har tid eller energi att jobba vid sidan av. Det leder till att många studenter har svårt att få råd med nödvändigheter. Ett bra exempel på det är nya däck till bilen och nedan får du tips på hur du kommer billigare undan när du ska byta däck.

Boka däckbyte

På nätet kan du boka billigt däckbyte på bilen genom att ange ditt registreringsnummer och en anläggning. Det finns anläggningar som utför billigt däckbyte över hela landet. Så oavsett om du studerar i Jönköping, Örebro eller i Kalmar kan du alltså hitta en anläggning i närheten av dig som erbjuder däckbyte. Ett däckbyte genom Holmgrens bil kostar endast 345 kronor, vilket är betydligt billigare i jämförelse med andra företag som erbjuder tjänsten. Eftersom de är billiga innebär det också att de är populära. Därför ska du se till att boka in en tid så snart som möjligt. Det är viktigt att du byter däck om du märker att det är något fel på dem. Annars finns risken att de slits ut ännu mer vilket i värsta fall kan leda till olyckor eller ännu större skador på bilen.

Förutom att du behöver byta däck när de börjar att bli slitna behöver du även byta däck när säsongerna skiftar. Du behöver ha en typ av däck på vintern för att de ska klara av underlaget och för att du ska kunna köra på ett säkert sätt utan risk för att du kör av vägen. Resten av året behöver du ha sommardäck som är anpassade för det underlaget. Oavsett om du behöver byta däck inför våren och vinter eller om dina befintliga däck är trasiga eller slitna kan du boka däckbyte billigt även som student.

Tack vare det svenska skolsystemet har barnet blivit elev, student och numera yrkesverksam. Efter en genomförd högskoleutbildning väljer många att gå ut i arbetslivet. Det finns dock ett till alternativ, att doktorera! Att doktorera betyder att studenten stannar kvar i den akademiska världen ett tag till och forskar samt undervisar för att bli en akademisk doktor på något sätt. Under doktorandtiden får doktoranden lön, så det är på många sätt som ett vanligt jobb.

Snittåldern för när studenter tar examen från högskolor och universitet ligger på 28 år, vilket i andra länder kan ses som rätt sent. Detta sker då många väljer att ta ett sabbatsår mellan gymnasiet och högre akademiska studier samt att det går att ta pauser under sin studietid. Många väljer även att byta utbildning då de känner att arbetsmarknaden som den nuvarande utbildningen leder till inte längre är någonting som lockar.

Det finns ingen övre gräns på hur gammal en student får vara. I grundskolan och gymnasiet regleras det till stor del, men för högre akademiska studier på högskola och universitet får vem som helst söka in. Studielån begränsas till personer som är yngre än 47 och studiebidrag från CSN är begränsat till personer som är yngre än 56, men om studenten har sparade pengar eller annan inkomst så finns det inget som står i vägen för en omskolning, en stor fortbildning eller en annan yrkeskarriär.

Tidigt ut i arbetslivet betyder en större möjlighet till att klättra i karriären så som en har önskat och att hinna spara ihop tillräckligt mycket pension innan en fyller 65. Dock så finns det så mycket mer till livet än att endast jobba, eller studera. Tack vare att det svenska skolsystemet är gratis i så pass stor utsträckning ger det möjligheter att ta pauser, bilda familj, göra nya studieval och bredda sin kompetens utan att riskera att bli hemlös.

Det behövs 120 högskolepoäng för att ta ut en högskoleexamen, 180 högskolepoäng för en kandidatexamen, 240 högskolepoäng för en magisterexamen och 300 högskolepoäng för en masterexamen. Med en examen är nu den yrkesverksamma redo för att påbörja sitt yrkesliv inom ett område som hen är intresserad av.

För att underlätta jobbsökandet så finns det både fackliga föreningar, Arbetsförmedlingen samt flertalet bemanningsföretag som kan hjälpa personen att hitta rätt i arbetslivet.

Under studietiden så anordnas det arbetsmarknadsdagar på de flesta högskolor och universitet. Även om det känns konstigt och väldigt lång borta att gå runt på arbetsmarknaden under det första året på utbildningen så är det ett bra sätt att förstå hur arbetsmarknaden ser ut. Under det sista året är det nästintill obligatoriskt att besöka dessa för att skapa kontakter och säkra ett potentiellt jobb innan examen.

Ett bra tips är att bli medlem i en fackförening så fort som möjligt. Att vara medlem i en fackförening är ett krav för att kunna ansöka om arbetslöshetsersättning från en så kallad “a-kassa”. Att få sådan ersättning medan en söker jobb är ett sätt att undvika att bli av med sin bostad och att klara av att betala sina räkningar.

Förutom det rent praktiska kring hur det är att studera på universitet så finns det ett väldigt stort studentliv i de flesta studentstäderna. Även fast studentlivet under mottagningsperioden kan verka väldigt lockande med alla fester och arrangemang som hålls så är det bra att hitta sin egna rytm för hur mycket studenten själv hinner med att gå på utanför sina studier.

Studentlivet innehåller förutom olika fester en stor uppsjö av olika studentföreningar. Vissa studentorganisationer ansvarar för pubar och fester medan andra föreningar drivs som mindre företag och utför konsulttjänster till företag och fackliga tjänster till andra studenter.

Att vara en aktiv medlem i någon studentförening kan vara ett enkelt sätt att lära känna fler personer utanför programmet, då undervisningen ofta inte delas in i klasser utan efter kurser. Det kan även ge studenten en fördel på arbetsmarknaden efter att studierna är färdiga då det visar en arbetsgivare att hen kan vara del av ett team och klara av att lösa olika problem.

Det viktigaste är dock att må bra och valet kring om studenten bör engagera dig ideellt bör vara grundat i om det kommer gynna hens mående.

När det är dags att söka in till en högskola eller ett universitet så finns det flera vägar att gå. Om studenten känner att gymnasiebetygen är tillräckligt bra för att hen ska komma in på den utbildning hen önskar så behöver hen endast skapa ett konto på Antagning.se och skicka in sina ansökningar.

Om studenten känner sig orolig för att betygen inte kommer vara tillräckligt bra kan hen genomföra högskoleprovet. Högskoleprovet är ett nationellt prov som går att göra två gånger per år och där resultatet beror på hur studenten placerade sig jämfört med alla andra som tog provet. Ett högt värde på högskoleprovet öppnar upp många högskoleutbildningar och är något som även personer med bra gymnasiebetyg ofta strävar efter att få bara för att vara på den säkra sidan att komma in på sin önskade utbildning.

För den som kanske saknar vissa kurser för högskolebehörighet eller inte klarade godkänt på de kurser som behövs för det önskade programmet så finns det en sorts “vuxenskola” som går att studera på efter en gymnasieexamen. “Komvux” är samlingsnamnet för dessa utbildningar och är ett bra alternativ till de som kanske valde fel utbildning på gymnasiet.

Efter att studenten blivit utvald till något av sina önskade program på universitetet så går det att söka studiemedel i form av studielån hos CSN. Ett studielån från CSN är väldigt fördelaktigt för studenter och bör täcka upp de flesta kostnader associerade med att flytta hemifrån och börja på högskola eller universitet. Återbetalningskraven är fördelaktiga jämfört med andra lån och om hen saknar inkomst efter studierna går det att ändra återbetalningstakten så att det passar livssituationen.

Bland det viktigaste när studenten ska söka till vidare högskolestudier är att stå med i någon av studentstädernas bostadsköer så att hen kan få en bostad. Om du inte redan gör det, ställ dig i kön nu!

När studenten blivit antagen till ett universitet och har ansökt om studielån så finns det massor att se fram emot. Det kan vara svårt att hitta ett studentbostad första tiden på studieorten och det finns många varianter att välja mellan. Korridorsrum, inneboende, kollektiv eller egen lägenhet är några varianter av hur boendesituationen kan se ut. Själv så tycker jag om att bo med andra och både kollektiv eller inneboende med minst en rumskompis har både gett en känsla av att ha en familj i studentstaden samt lett till många roliga händelser under studietiden.

Att studera på universitetet är som en svårare variant av hur det är att studera på gymnasiet. Ofta så har studenten flera timmar i veckan där hen förväntas studera in olika ämnen och områden själv och kurserna avslutas med något som kallas för tentamen. Vissa utbildningar har hemtentamen där studenten får uppgifter att sitta med själv vart hen vill medan andra utbildningar har salstentamen där många studenter sitter tillsammans i ett stort rum.

Tricket för att klara av att studera på universitetet är att studera med andra, gå på majoriteten av föreläsningarna och gå på måttligt med studentfester.