Tips om man har problem i skolan

Att gå i skolan och få bra resultat är viktigare än aldrig förr. Detta då skolan påverkar ens framtid genom vilka skolor man kan komma in på. På så sätt spelar resultatet i skolan en väldigt stor roll. Därför kommer denna artikel kolla närmre på vad man kan göra för att förbättra skolresultatet.

Köp läxhjälp

Om det är några specifika ämnen som man har problem med kan det vara bra att överväga läxhjälp. Det finns nämligen mängder med företag som erbjuder läxhjälp online om man har problem. Om man exempelvis har problem med mattematik eller engelska kan man få hjälp av experter inom just dessa ämnen. Vad som är smidigt är att man nu för tiden kan få hjälp av lärare över internet. Så länge man har en bra internetuppkoppling kan man på så sätt få hjälp med allt utan att behöva träffa någon i verkligheten.

Prata med läraren

Om man har problem med några specifika ämnen kan det vara bra att fråga om extrauppgifter. Genom att göra det kan man utmana sig själv och förbättra sina kunskaper inom ämnet. Om man dessutom köper läxhjälp kan man få hjälp av sin privatlärare med extrauppgifterna. På så sätt ökar man chanserna att lära sig mer. Med största sannolikhet är lärarna vana vid att få denna typ av förfrågan och bör inte ha några problem med att hitta några extrauppgifter. Dessutom brukar de flesta lärarna tycka om när elever frågar om mer uppgifter, just för att dem gillar att se elever som vill lära sig mer.

Passa in eller sticka ut

Högstadiet är för många en förvirrad och jobbig tid. Mellan åldrarna 13-16 så händer mycket i kroppen och samtidigt som eleven ska fokusera på studierna för att klara av att få sin gymnasiebehörighet så blir även de sociala interaktionerna mer krävande. Många högstadieskolor betyder för många en flytt till en ny skola och en ny klass. Att hitta sin plats i en grupp igen och lära känna nya klasskamrater är väldigt svårt även utan nya tonårshormoner som ger finnar och känsloutbrott.

Under högstadiet fyller många elever 15 år och det innebär bland annat att man får ta moppekort och blir “byxmyndig”. Detta innebär att det finns fler faktorer som spelar in i om en person är “cool” eller inte. Många känner en press att ha sex för att passa in, samt att köra moped eller mopedbil.

Högstadiet handlar väldigt mycket om att passa in eller sticka ut. Vissa får en bra högstadietid genom att just sticka ut, medans andra ser det som det värsta som kunde hända och vill bara passa in. När SVT frågade sina tittare vad de tyckte om sin högstadietid var det för många en period av tonårsångest och även om de inte personligen blev utsatta så minns de många tråkiga händelser från sin tid.

Gymnasiet förr och nu

Gymnasiets historia

I början av 1600-talets Sverige startades en sekundärutbildning som kallades gymnasium. De första gymnasierna öppnades i domkyrkornas regi och landets första var Rudbeckianska gymnasiet i Västerås. Det öppnades 1623 av biskopen Johannes Rudbeckius. 1641 grundades Sveriges andra gymnasium, beläget i den numera finska staden Viborg. Den första skolordningen gällande gymnasium kom 1649. 1693 uppdaterades skolordningen och en kunskapsprövning infördes, vilken man var tvungen att klara innan man kunde gå vidare till högre studier. Syftet var att hindra adeln från att låta sina söner studera på hög akademisk nivå utan en grundläggande utbildning bakom sig. 1856 reformerades skolan och då plockades gymnasium bort och ersattes av elementarläroverken, i vilka man kunde ta studentexamen. Studentexamen kallades under denna period för mogenhetsexamen.

Gymnasiet idag

1971 skedde en gymnasiereform då Lgy 70 (Läroplan för gymnasieskolan) började gälla. Namnet ändrades då från gymnasium till gymnasieskola, dock lever det förstnämnda namnet fortfarande kvar i folkmun. Betygssystemet var – för både gymnasieskolan och grundskolan – en femgradig skala där 1 var sämsta betyg och 5 högsta betyg. Betygen sattes utifrån en normalfördelning, en viss andel av eleverna skulle ha 5 i betyg, en viss andel 4 och så vidare.

1994 infördes en ny läroplan. Betygssystemet ändrades till en fyrgradig skala där IG (icke godkänd) var det lägsta betyget, sedan kom G (godkänd), VG (väl godkänd) och MVG (mycket väl godkänd). Samtidigt med Lpf 94 infördes 17 nationella program på gymnasiet, alla treåriga.

2011 var det dags för ännu en ny läroplan och ett nytt betygssystem. Denna gång blev det en sexgradig skala från A till F. A är det högsta betyget och F underkänt.

Distansundervisning

I Sverige har distansutbildningar funnits i över 100 år. De första årtiondena kallades det korrespondensundervisning, där den studerande fick uppgifter skickat med posten som hen sedan skickade tillbaka till läraren. När internet blev vanligt att använda övergick korrespondensundervisningen till webbaserad distansundervisning, där all kontakt med lärarna sker online.

Storköksmat för skolor

På de flesta skolor i Sverige finns det ett storkök och en matsal där eleverna kan äta näringsrik och kostnadsfri lunch varje dag. Ett storkök har utrustning och kapacitet att tillaga mat för 100-tals elever varje dag. I ett storkök på skolor brukar det arbeta flera kockar som lagar mat som planerats i samarbete med dietister. Viss mat lagas från grunden medan andra typer av maträtter köps in som halvfabrikat och sedan slutförbereds och värms upp i storköket.

Vissa skolor serverar flera olika rätter varje dag och har också alternativ mat för personer som är laktosintoleranta eller som är allergiska mot vissa ingredienser i olika maträtter. Ofta serveras också bröd, mjölk, vatten och juice till måltiderna och ofta även sallad som barnen kan komplettera sina måltider med så att de blir ordentligt mätta.

För att storkök ska klara av att laga skolmat till 100-tals elever och lärare varje dag så använder de effektiva storköksmaskiner från Service Partner som gör det möjligt att tillaga stora mängder mat samtidigt. Att kunna erbjuda eleverna skolmat är viktigt så att elever får i sig näring, vitaminer, mineraler, fiber, protein, järn och kalcium så att de får energi att orka med en lång skoldag. Det är allmänt känt att barn som äter lunch har lättare att koncentrera sig på skolarbetet men orkar också med mer fysiska lekar ute på skolgården.