Om första året på gymnasiet kännetecknas av att lära sig nya saker så innebär det andra och tredje året att lyckas hålla intresset uppe för studierna och sikta mot framtiden. En elev på gymnasiet har redan varit i skolan i ungefär 11-12 år och även eleven som tycker om skolan brukar krokna lite mer mot slutet. Håltimmarna blir fler och fler och förväntas läggas på självstudier. Gymnasiestudierna är skapade så att eleven ska bli förberedd på ett självständigt liv utanför skolan och kunna klara av övergången till arbetslivet eller till högskolestudier utan att känna sig allt för bortkommen.
I grundskolan läser hela klassen samma ämnen ofta samtidigt och även om vissa lektioner genomförs i grupper så är det inte någon skillnad på vad eleverna lär sig. På gymnasiet ändras detta! Alla elever som går ett program kommer att läsa programgemensamma ämnen. Utöver dessa gemensamma ämnen så finns det ämnen för programfördjupning och det individuella valet. I programfördjupningen får eleven välja mellan några kurser som är anpassade för gymnasieprogrammet och hen får så på sätt en mer individualiserad gymnasietid. Genom det individuella valet kan en elev som läser naturvetenskapliga programmet till exempel ibland välja bort en av de senare kurserna i matematik för en kurs i till exempel psykologi, ett typiskt samhällsvetenskapligt område. Dessa val av kurser gör att en klass med elever kan ha helt individuella scheman, något som särskiljer gymnasiestudierna mot studierna på grundskolenivå.
För någon som vill fördjupa sig ytterligare
inom ett ämne, utöver de program-gemensamma ämnena, så finns det något som kallas för “utökade kurser” där extra kurser beviljas av studievägledaren eller rektorn på skolan. Dessa extra kurser betyder att eleven läser fler än de 2500 poäng som behövs för att ta en gymnasieexamen och innebär att eleven kommer behöva välja vilka kurser som ska räknas med i den slutgiltiga gymnasieexamen.
För de elever som läser ett praktiskt gymnasieprogram brukar det introduceras fler och fler praktikkurser där eleven tillbringar mycket tid på en potentiell framtida arbetsplats, vilket även det drar iväg mycket intresse från studierna i gymnasieskolan. I och med att eleverna fyller 18 år och blir myndiga så får de även lagligt gå ut på barer och dricka alkohol, något som kan kännas väldigt spännande och vuxet och som ibland kan ge konsekvenser för hur det går i skolan.
Om eleven klarar av att hålla fokus på sina studier och skapa ett samspel mellan sitt sociala liv och sitt studieliv så blir ett universitetsval aktuellt för majoriteten av elever. Andelen studenter som klarar av att ta en gymnasieexamen har ökat under de senaste åren och det finns även en trend i att flest elever väljer att studera ett högskoleförberedande program under sin gymnasietid. Ekonomiprogrammet är det gymnasieprogram som har ökat mest de senaste åren och runt 55 % av alla elever går ett högskoleförberedande program.