Förutom gratis sjukvård, ABBA, IKEA och köttbullar så är gratis utbildning något som i många år varit något som kännetecknar Sverige. Varje gång jag är ute och reser och möter någon från ett annat land så vill de alltid veta mer om hur Det svenska skolsystemet fungerar och hur det är att vara en elev i systemet. Är det sant att jag fick betalt för att studera på universitetet? Fick vi köttbullar till skolmat varje dag? Spelar det verkligen ingen roll för din utbildning om dina föräldrar är rika eller fattiga?
Vissa fördomar om det svenska skolsystemet är såklart inte sanna, skolmaten består till exempel till största del av potatisbullar och inte köttbullar, och vissa fördomar har flera nyanser till sig. Om dina föräldrar har en hög inkomst kommer det i många fall påverka vart ni bor, och det kommer i sin tur påverka vilken skola jag går på, även om det svenska skolsystemet fortfarande är väldigt socioekonomiskt jämställt i sig.
Att det svenska skolsystemet ska vara gratis för alla är en gammal idé och blev verklighet redan på 1800-talet. Även fast själva systemet inte såg likadant ut och skolan bestod av fyra år samt att undervisningen på många ställen i landet flyttade runt mellan orterna för att nå ut till alla, så har tanken på en jämlik skolgång präglat det svenska skolsystemet väldigt länge.
När barnet är mellan 1-6 år finns det ett frivilligt alternativ
för föräldrarna att använda som kallas för förskola. Ofta används det som barnomsorg och kommunerna är skyldiga att erbjuda en förskoleplats till alla familjer oavsett om föräldrarna studerar, arbetar eller är arbetslösa. När barnet har fyllt 6 år börjar det i förskoleklass, ett mellanting mellan förskolans lek och grundskolans lär.
Primärskolan, eller grundskolan, är vad barnet går i mellan åldrarna 7-16. Grundskolan syftar till att ge behörighet till gymnasieskolan och ska, utöver att lära ut ämneskunskaper, lära ut värderingar som anpassar barnet för ett liv i samhället. Dessa värderingar är bland andra att man inte får kränka en annan människa, att varje individ har frihet och rättigheter, att alla människor har ett lika värde, jämställdhet mellan könen och att man ska hjälpa de som är svaga och utsatta.
Gymnasieskolan är valfri och där kan eleven välja mellan inriktningar som leder till högskolebehörighet, eller inriktningar där eleven kan specialisera sig mot något praktiskt yrke, till exempel hantverk, hotell och restaurang eller fordonsyrket. Efter gymnasieskolan kan eleven välja att börja arbeta med något som hen är intresserad för eller söka sig vidare till högre akademiska utbildningar vid högskolor och universitet. Utan en eftergymnasial utbildningsexamen är det fortfarande möjligt att få ett arbete, dock så kan en examen från en högskola leda till ett yrke som akademiker, jurist, läkare eller ingenjör.