Kategori: Grundskola

Högstadiet är för många en förvirrad och jobbig tid. Mellan åldrarna 13-16 så händer mycket i kroppen och samtidigt som eleven ska fokusera på studierna för att klara av att få sin gymnasiebehörighet så blir även de sociala interaktionerna mer krävande. Många högstadieskolor betyder för många en flytt till en ny skola och en ny klass. Att hitta sin plats i en grupp igen och lära känna nya klasskamrater är väldigt svårt även utan nya tonårshormoner som ger finnar och känsloutbrott.

Under högstadiet fyller många elever 15 år och det innebär bland annat att man får ta moppekort och blir “byxmyndig”. Detta innebär att det finns fler faktorer som spelar in i om en person är “cool” eller inte. Många känner en press att ha sex för att passa in, samt att köra moped eller mopedbil.

Högstadiet handlar väldigt mycket om att passa in eller sticka ut. Vissa får en bra högstadietid genom att just sticka ut, medans andra ser det som det värsta som kunde hända och vill bara passa in. När SVT frågade sina tittare vad de tyckte om sin högstadietid var det för många en period av tonårsångest och även om de inte personligen blev utsatta så minns de många tråkiga händelser från sin tid.

På de flesta skolor i Sverige finns det ett storkök och en matsal där eleverna kan äta näringsrik och kostnadsfri lunch varje dag. Ett storkök har utrustning och kapacitet att tillaga mat för 100-tals elever varje dag. I ett storkök på skolor brukar det arbeta flera kockar som lagar mat som planerats i samarbete med dietister. Viss mat lagas från grunden medan andra typer av maträtter köps in som halvfabrikat och sedan slutförbereds och värms upp i storköket.

Vissa skolor serverar flera olika rätter varje dag och har också alternativ mat för personer som är laktosintoleranta eller som är allergiska mot vissa ingredienser i olika maträtter. Ofta serveras också bröd, mjölk, vatten och juice till måltiderna och ofta även sallad som barnen kan komplettera sina måltider med så att de blir ordentligt mätta.

För att storkök ska klara av att laga skolmat till 100-tals elever och lärare varje dag så använder de effektiva storköksmaskiner från Service Partner som gör det möjligt att tillaga stora mängder mat samtidigt. Att kunna erbjuda eleverna skolmat är viktigt så att elever får i sig näring, vitaminer, mineraler, fiber, protein, järn och kalcium så att de får energi att orka med en lång skoldag. Det är allmänt känt att barn som äter lunch har lättare att koncentrera sig på skolarbetet men orkar också med mer fysiska lekar ute på skolgården.

Årskurserna 7 till 9 benämns oftast som högstadiet. För de flesta innebär det ett byte av skola då många skolor har högstadiet vid andra byggnader eller på en helt annan skola. När jag började högstadiet så byttes min klass ut och vi blandades samman med elever från tre andra skolor och nya klasser skapades. Ännu en skillnad mellan mellanstadiet och högstadiet var att vi fick egna skåp och inte längre hade ett särskilt klassrum med korridor där vi kunde hänga av oss våra kläder på krokar. Högstadiet symboliserar för många att “bli stor” och det syns ofta i utformningen av skolgårdar samt skollokaler.

I ämnesundervisningen så tar teknik en tydligare plats och det blir ännu viktigare med vilket betyg eleven får. Ett bra slutbetyg från årskurs 9 blir en riktlinje till vilket gymnasieprogram eleven kan välja. Då högstadiet symboliserar att växa upp så finns det även förändringar i hur undervisning sker, med mer tid till eget lärande och mindre enskild undervisning med en lärare.

Det finns olika sätt att se på det, men många lärare är inte övertygade om att enskilt inlärande är det bästa sättet att ta till sig information utan anser att pedagogiska verktyg är viktigt även för äldre elever.

Förutom gratis sjukvård, ABBA, IKEA och köttbullar så är gratis utbildning något som i många år varit något som kännetecknar Sverige. Varje gång jag är ute och reser och möter någon från ett annat land så vill de alltid veta mer om hur Det svenska skolsystemet fungerar och hur det är att vara en elev i systemet. Är det sant att jag fick betalt för att studera på universitetet? Fick vi köttbullar till skolmat varje dag? Spelar det verkligen ingen roll för din utbildning om dina föräldrar är rika eller fattiga?

Vissa fördomar om det svenska skolsystemet är såklart inte sanna, skolmaten består till exempel till största del av potatisbullar och inte köttbullar, och vissa fördomar har flera nyanser till sig. Om dina föräldrar har en hög inkomst kommer det i många fall påverka vart ni bor, och det kommer i sin tur påverka vilken skola jag går på, även om det svenska skolsystemet fortfarande är väldigt socioekonomiskt jämställt i sig.

Att det svenska skolsystemet ska vara gratis för alla är en gammal idé och blev verklighet redan på 1800-talet. Även fast själva systemet inte såg likadant ut och skolan bestod av fyra år samt att undervisningen på många ställen i landet flyttade runt mellan orterna för att nå ut till alla, så har tanken på en jämlik skolgång präglat det svenska skolsystemet väldigt länge.

När barnet är mellan 1-6 år finns det ett frivilligt alternativ för föräldrarna att använda som kallas för förskola. Ofta används det som barnomsorg och kommunerna är skyldiga att erbjuda en förskoleplats till alla familjer oavsett om föräldrarna studerar, arbetar eller är arbetslösa. När barnet har fyllt 6 år börjar det i förskoleklass, ett mellanting mellan förskolans lek och grundskolans lär.

Primärskolan, eller grundskolan, är vad barnet går i mellan åldrarna 7-16. Grundskolan syftar till att ge behörighet till gymnasieskolan och ska, utöver att lära ut ämneskunskaper, lära ut värderingar som anpassar barnet för ett liv i samhället. Dessa värderingar är bland andra att man inte får kränka en annan människa, att varje individ har frihet och rättigheter, att alla människor har ett lika värde, jämställdhet mellan könen och att man ska hjälpa de som är svaga och utsatta.

Gymnasieskolan är valfri och där kan eleven välja mellan inriktningar som leder till högskolebehörighet, eller inriktningar där eleven kan specialisera sig mot något praktiskt yrke, till exempel hantverk, hotell och restaurang eller fordonsyrket. Efter gymnasieskolan kan eleven välja att börja arbeta med något som hen är intresserad för eller söka sig vidare till högre akademiska utbildningar vid högskolor och universitet. Utan en eftergymnasial utbildningsexamen är det fortfarande möjligt att få ett arbete, dock så kan en examen från en högskola leda till ett yrke som akademiker, jurist, läkare eller ingenjör.

Lågstadiet är för många kopplat till minnen om skrapade knän, spänning vid att lära sig något nytt, att ha fått “den bästa läraren i hela världen” och att fråga sina föräldrar om lov för att följa med en kompis hem efter skolan. Lågstadiet sträcker sig mellan åldrarna 7-9 och är den tidsperiod när ett barn börjar lära sig om sådant som finns utanför hemmet samt sådant som fanns förr.

Något av det viktigaste som barnet lär sig under lågstadiet är att läsa, skriva och räkna. Det är därför väldigt viktigt att läraren både är en kompetent pedagog samt villig att lära ut. Jag hade tur med min lågstadielärare! Min lärare var en trevlig kvinna med många års erfarenhet inom just utlärning av just att lära barn att läsa, skriva och räkna. Det var som genom magi som hon trollband alla oss 30 elever i klassen med berättelserna om Ola, Leo och Elsa, sångerna om Majas alfabet och att addera med hjälp av legobitar i klassrummet och kottar ute i skogen. Organisationen För det vidare arbetar för att få fler lärare att känna samma stolthet över yrket genom att lyfta bra lärare. Utöver baskunskaper som att läsa, skriva och räkna så introduceras även eleven till de bredare ämnena som naturkunskap och samhällskunskap. På en lågstadienivå brukar dessa lektioner innebära att gå ut ur klassrummet och gemensamt prata om vad alla ser och sedan beskriva det med text och bild i klassrummet.

Lågstadiet kan såklart vara en svår period för många. Särskilt första året är det kanske de första gångerna som barnet varit utan stödet från föräldrarna under så många timmar. Förutom känslan av ensamhet så behöver även barnet kunna vara självständig nog med att gå på toa, knyta skorna, äta sina grönsaker och förstå och klura ut de sociala sammanhangen som sker mellan lektionerna ute på rasten.

Under lågstadiet får eleven inga betyg utan endast omdömen som finns till för att ge en indikation på hur bra det går för eleven med alla lära sig de olika kunskaperna. Minst en gång per termin träffas eleven, föräldrarna till eleven och läraren och pratar om hur det går i skolan. Dessa samtal tar upp både den kunskapsmässiga sidan samt det sociala samspelet. Vissa lärare utformar dessa utvärderingssamtal så att eleven själv får berätta om hur det går för hen i skolan istället för att läraren och föräldrarna ska diskutera om barnet över dess huvud.

Mellanstadiet innebär på många skolor ett byte av lärare och i vissa fall även klass. Så som lärarutbildningen tidigare var utformad så blev många lärare specialiserade i antingen låg-, mellan- eller högstadiet. Vissa lärare väljer att följa med sina klasser från årskurs 1 på lågstadiet till årskurs 6 på mellanstadiet. Även fast benämningen “mellanstadie” inte funnits sedan 1994 så används den fortfarande i informella sammanhang och menar perioden i grundskolan från årskurs 4 till årskurs 6.

Jag minns under min skoltid att mellanstadiet var fyllt med olika sorters skolkamper. Vi kämpade i alla möjliga sporter både mot den närmaste skolan och även mot alla kommunens skolor i olika kommunmästerskap. Mina klasskamrater var ofta duktiga på kast med liten boll och springa 100 meter.

Sedan 2011 ändrades betygsreglerna för det svenska skolsystemet och från årskurs 6 så får elever betyg istället för omdömen varje termin. Läraren använder en betygsmatris för att skriva omdömen och betyg om eleverna. Betygen sätts på en skala från F till A och ska motsvara den kunskapsnivå som eleven befinner sig på. De nationella prov som genomförs i årskurs 3, 6 och 9 används av läraren som det tyngsta underlaget för vilket betyg eleven ska få, men det kan bortses ifrån om det finns särskilda anledningar. Denna lagändring fick mycket kritik vid införandet och folk menade att betyg redan på mellanstadiet kan leda till ökad stress för eleven i skolgången och ökat psykiskt dåligt mående.

Under mellanstadiet så utvecklas ämneskunskaperna naturkunskap och samhällskunskap och innefattar också teknik, humaniora och språk i liten utsträckning. Eleverna förväntas kunna läsa och skriva tillräckligt väl för att själv läsa längre texter och skriva kortare rapporter inom de olika områdena. Språkvalet för ett språk utöver svenska och engelska, ett tredje språk, genomförs i årskurs 6. Eleven kan då välja mellan spanska, franska och tyska.