Att studera på gymnasienivå är valfritt i Sverige, dock så krävs det oftast en gymnasieexamen för att kunna få en anställning. De slutbetyg som eleven får efter årskurs 9 bestämmer vilket gymnasieprogram eleven har möjlighet till att välja. Ofta så kräver de högskoleförberedande gymnasieprogrammen ett högre slutbetyg än de praktiska gymnasieprogrammen och många kan känna en press av att få flera valmöjligheter.
Gymnasievalet är för många ett enormt stort val då det både kan innebära en flytt till en annan stad eller vara ett framtida karriärval. Det finns 18 olika nationella program att välja mellan och med ökningen av privata gymnasieskolor så finns det även varianter av dessa 18 programinriktningar. Även fast det går att ångra sitt val under sin gymnasietid så känner många en enorm press inför att “välja rätt”, något som egentligen är väldigt stort att lägga på en 15-åring.
Som tur är så finns det väldigt mycket hjälp att få! En s
tor anledning till varför elever känner stress är att de inte anser sig ha tillräckligt mycket information om gymnasievalet och ofta är lösningen att boka tid med högstadieskolans studievägledare.
Utbildningarna som går att välja på är tolv stycken yrkesprogram och sex stycken högskoleförberedande program. För elever som inte har klarat de betygsgränserna som krävs i de grundläggande ämneskunskaperna så finns det introduktionsprogram där eleven studerar samma ämnen som i grundskolan men med mål att kunna höja sina betyg och kunna påbörja ett av de nationella gymnasieprogrammen.
Elever som vuxit upp i mindre samhällen eller på landsbygden kan ibland sakna en gymnasieskola i närområdet och kan då behöva bli inackorderad på sin gymnasieskola. Detsamma gäller för elever som väljer en spetsutbildning på gymnasiet där gymnasieskolan ligger långt hemifrån.
estande med alkohol, en press som dyker upp redan under det första året på gymnasiet.
ser som behövs för det önskade programmet så finns det en sorts “vuxenskola” som går att studera på efter en gymnasieexamen. “Komvux” är samlingsnamnet för dessa utbildningar och är ett bra alternativ till de som kanske valde fel utbildning på gymnasiet.
tt studera på universitetet är som en svårare variant av hur det är att studera på gymnasiet. Ofta så har studenten flera timmar i veckan där hen förväntas studera in olika ämnen och områden själv och kurserna avslutas med något som kallas för tentamen. Vissa utbildningar har hemtentamen där studenten får uppgifter att sitta med själv vart hen vill medan andra utbildningar har salstentamen där många studenter sitter tillsammans i ett stort rum.
