Mellanstadiet innebär på många skolor ett byte av lärare och i vissa fall även klass. Så som lärarutbildningen tidigare var utformad så blev många lärare specialiserade i antingen låg-, mellan- eller högstadiet. Vissa lärare väljer att följa med sina klasser från årskurs 1 på lågstadiet till årskurs 6 på mellanstadiet. Även fast benämningen “mellanstadie” inte funnits sedan 1994 så används den fortfarande i informella sammanhang och menar perioden i grundskolan från årskurs 4 till årskurs 6.
Jag minns under min skoltid att mellanstadiet var fyllt med olika sorters skolkamper. Vi kämpade i alla möjliga sporter både mot den närmaste skolan och även mot alla kommunens skolor i olika kommunmästerskap. Mina klasskamrater var ofta duktiga på kast med liten boll och springa 100 meter.
Sedan 2011 ändrades betygsreglerna för det svenska skolsystemet och från årskurs 6 så får elever betyg istället för omdömen varje termin. Läraren använder en betygsmatris för att skriva omdömen och betyg om eleverna. Betygen sätts på en skala från F till A och ska motsvara den kunskapsnivå som eleven befinner sig på. De nationella prov som genomförs i årskurs 3, 6 och 9 används av läraren som det tyngsta underlaget för vilket betyg eleven ska få, men det kan bortses ifrån om det finns särskilda anledningar. Denna lagändring fick mycket kritik vid införandet och folk menade att betyg redan på mellanstadiet kan leda till ökad stress för eleven i skolgången och ökat psykiskt dåligt mående.
Under mellanstadiet så utvecklas ämneskunskaperna naturkunskap och samhällskunskap och innefattar också teknik, humaniora och språk i liten utsträckning. Eleverna förväntas kunna läsa och skriva tillräckligt väl för att själv läsa längre texter och skriva kortare rapporter inom de olika områdena. Språkvalet för ett språk utöver svenska och engelska, ett tredje språk, genomförs i årskurs 6. Eleven kan då välja mellan spanska, franska och tyska.