Redan halvvägs

Om första året på gymnasiet kännetecknas av att lära sig nya saker så innebär det andra och tredje året att lyckas hålla intresset uppe för studierna och sikta mot framtiden. En elev på gymnasiet har redan varit i skolan i ungefär 11-12 år och även eleven som tycker om skolan brukar krokna lite mer mot slutet. Håltimmarna blir fler och fler och förväntas läggas på självstudier. Gymnasiestudierna är skapade så att eleven ska bli förberedd på ett självständigt liv utanför skolan och kunna klara av övergången till arbetslivet eller till högskolestudier utan att känna sig allt för bortkommen.

I grundskolan läser hela klassen samma ämnen ofta samtidigt och även om vissa lektioner genomförs i grupper så är det inte någon skillnad på vad eleverna lär sig. På gymnasiet ändras detta! Alla elever som går ett program kommer att läsa programgemensamma ämnen. Utöver dessa gemensamma ämnen så finns det ämnen för programfördjupning och det individuella valet. I programfördjupningen får eleven välja mellan några kurser som är anpassade för gymnasieprogrammet och hen får så på sätt en mer individualiserad gymnasietid. Genom det individuella valet kan en elev som läser naturvetenskapliga programmet till exempel ibland välja bort en av de senare kurserna i matematik för en kurs i till exempel psykologi, ett typiskt samhällsvetenskapligt område. Dessa val av kurser gör att en klass med elever kan ha helt individuella scheman, något som särskiljer gymnasiestudierna mot studierna på grundskolenivå.

För någon som vill fördjupa sig ytterligare inom ett ämne, utöver de program-gemensamma ämnena, så finns det något som kallas för “utökade kurser” där extra kurser beviljas av studievägledaren eller rektorn på skolan. Dessa extra kurser betyder att eleven läser fler än de 2500 poäng som behövs för att ta en gymnasieexamen och innebär att eleven kommer behöva välja vilka kurser som ska räknas med i den slutgiltiga gymnasieexamen.

För de elever som läser ett praktiskt gymnasieprogram brukar det introduceras fler och fler praktikkurser där eleven tillbringar mycket tid på en potentiell framtida arbetsplats, vilket även det drar iväg mycket intresse från studierna i gymnasieskolan. I och med att eleverna fyller 18 år och blir myndiga så får de även lagligt gå ut på barer och dricka alkohol, något som kan kännas väldigt spännande och vuxet och som ibland kan ge konsekvenser för hur det går i skolan.

Om eleven klarar av att hålla fokus på sina studier och skapa ett samspel mellan sitt sociala liv och sitt studieliv så blir ett universitetsval aktuellt för majoriteten av elever. Andelen studenter som klarar av att ta en gymnasieexamen har ökat under de senaste åren och det finns även en trend i att flest elever väljer att studera ett högskoleförberedande program under sin gymnasietid. Ekonomiprogrammet är det gymnasieprogram som har ökat mest de senaste åren och runt 55 % av alla elever går ett högskoleförberedande program.

När det känns motigt

Utbildning är en källa till många möjligheter i livet – inte bara när det gäller karriären men också för en kul och stimulerande tillvaro i allmänhet. Att ha referenser och kunskap leder till intressanta samtal, höjer upplevelsen under resor och vidgar vyerna på många sätt och vis. Gratis skolgång är ett privilegium som möjliggör för människor att få ut det mesta av sina liv, och gör dem bra rustade för allt som kan komma i deras väg.

Trots möjligheter och privilegium kan det dock kännas motigt att studera, både för barn och vuxna, och det är helt naturligt. Ibland är en individ helt enkelt inte på topp och det kan bero på allt från tonårshormoner till jobbiga hemmaförhållanden, eller att den fysiska eller psykiska hälsan kanske sviktar lite. Faktum är att svenskar är mer stressade än någonsin, och alltfler unga känner pressen av att ha för många krav på sig. Det finns dock hjälp att hitta, inte minst professionell och motiverande läxhjälp online som kan underlätta studierna på ett mycket avgörande vis.

Vad du kan göra som förälder

Har du ett barn eller en tonåring som verkar kämpa för att klara av studierna finns det en hel del saker som du som förälder kan göra för att hjälpa till. Det första är att försöka gå till botten med problemet och se vad det är som orsakar svårigheterna: har barnet kompisar eller pågår det någon form av konflikt, finns det misstankar om någon inlärningssvårighet som dyslexi eller dyskalkyli eller är det helt enkelt frågan om att barnet upplever något ämne som särskilt tråkigt?

Även om det är vanligtbrukar tjat inte leda till mycket annat än ökad frustration för alla involverade, utan en öppen dialog och motiverande aktiviteter är oftast de bästa vägarna att gå. En bra metod att tillämpa, både på sig själv som vuxenstuderande eller som förälder, är att hitta parallella intresseområden till ämnena. Är det till exempel historielektionerna som är problematiska kan det vara kul att se på film om ämnet eller att göra en resa till historiska platser, är det språksvårigheter som känns kämpiga kan några tidningar om hästar eller hårdrock väcka intresset igen och är det matematik finns det lockande aktivitetsböcker som både motiverar och ger alternativa sätt att lära sig på.

Be om hjälp

Det finns ingen som helst skam i att be om hjälp om det känns svårt att hjälpa sitt barn eller sig själv. Tala med lärarna om vilka resurser som finns och var inte heller rädd för att prata med vänner, särskilt de som har barn i samma ålder eller som själva bestämt sig för att studera igen. All form av utbildning är viktig och kommer att löna sig i långa loppet, även om det inte känns så just nu.

Skola och läxor

De allra flesta har antagligen kommit i kontakt med läxor någon gång i livet. Läxorna kan se olika ut och skolan kan dela ut olika många sådana. I många fall har dock skolorna i dag tagit bort läxorna och ersatt dem med repetitioner och liknande som kan göras på skoltid.

När läxan är för svår

I stort sett alla elever har någon gång varit med om att läxan är allt för svår. En läxa ska höra samman med det som tas upp på lektionerna men det kan ibland glömmas bort av läraren. Det kan också vara så att vissa elever har lite svårigheter med olika saker i skolan. Många elever har specialhjälp i skolan men det gäller inte hemma. Man kan dock anlita mattehjälp och annan läxhjälp privat. Det är dock inte ett alternativ för alla föräldrar. Skolan har ett ansvar att se till att eleverna kan lära sig och läxan ska alltså inte vara för svår.

Måste skolan dela ut läxor?

Det finns inga regler eller lagar hos Skolverket som säger att skolan måste ge ut läxor. Det finns dock inte heller något som säger hur många läxor skolan får ge varje vecka. Skolan ska dock ta hänsyn till att eleven också kan ha annat att göra på fritiden, och att denna behöver vila från skolan. Läxorna ska också ges så att eleven får skälig tid på sig att göra dem klara.

Göra läxan på skoltid?

Ibland kan det vara så att eleven inte har något att göra på en lektion, rast eller liknande. Då kan det vara ett alternativ att eleven gör sin läxa då. Ibland har klasserna också elevens val eller lektioner där de kan arbeta med sådant de ligger efter med. Även då kan det vara bra att ta itu med läxan om det finns någon sådan.

När föräldern inte kan hjälpa till

Ibland kan det vara så att läxan kräver att föräldern ska hjälpa till. Så är till exempel fallet vid läsläxor och kanske också om eleven inte förstår läxan. Det kan också krävas att eleven ska titta på TV, använda en dator eller liknande. Även då krävs det att sådant finns i hemmet. I många fall kan det dock vara så att hemmet inte har de saker som behövs för att göra läxan. Då måste skolan ställa upp med de sakerna. Skolan kan inte kräva att familjen ska skaffa en viss TV-kanal, eller TV om ingen sådan finns. Läraren kan inte heller kräva att föräldern ska kunna hjälpa till med läxan. Alla föräldrar kan inte själva räkna matte eller läsa, och att ställa krav på att de ska hjälpa barnet med läxan är inte logiskt. Det här är en sak som skolan måste ta i beaktande innan läxorna delas ut.