Tid är pengar

Jag som bloggar idag är bibliotekarie på en grundskola i förorten. Vår skola är en av de grundskolor i Stockholms stad som får högst socioekonomiskt tilläggsbelopp, och jag tänker försöka beskriva varför vi behöver de pengarna så väl. En del av skolans verksamhet har jag god inblick i, men vad till exempel elevhälsoteamet, skolledningen och fritidspersonalen gör har jag lite diffusare uppfattning om. Min bild behöver därför med säkerhet kompletteras, men här är den i alla fall:

Pengar är tid.

Vi behöver tid för att ta emot nya elever. Varje vecka är det inskrivningssamtal med mestadels nyanlända elever, det är tolkar med som talar med föräldrar eller kontakt med både gode män och familjehem. Nya elever ska placeras i undervisningsgrupp och tas om hand av sina mentorer och sina klasskamrater, de ska lotsas in i undervisningen av olika lärare, deras kunskaper ska kartläggas, lärarna ska hitta material som passar för varje individ och jag tror att även elevhälsan behöver få koll på alla nya.

Vi behöver tid för ge våra elever den bästa undervisningen. Ofta framställs det som att vi ska ha särskilt skickliga lärare och att pengar därför behövs till höga löner. Det är nog rätt, men eftersom våra lärare har ett krävande uppdrag så behöver de enligt min uppfattning mer tid till planering, samarbete och kollegialt lärande och skulle därför behöva en lägre undervisningsgrad. Tvålärarsystem förordas ofta, med två lärare i klassrummet kan eleverna förstås få bättre stöd och dessutom kan ordinarie undervisning fortsätta även om en lärare blir sjuk. När vi tvingas ta in vikarier utifrån blir det ofta oroligt i klasserna. Det är också bra med studiehandledare som kan elevernas modersmål och som finns tillgängliga i undervisningen. Studiehandledning och annat stöd i vardagen underlättar för eleverna att följa undervisningen.

Skolledningen behöver också mer tid, det är hela tiden väldigt många akuta ärenden som ska lösas, förutom att de likt alla andra skolledare ska leda skolans arbete och sköta ekonomin. En speciell sak är att många vill oss väldigt väl på vår skola, det är organisationer och andra kommunala instanser som vill hjälpa till. Det är ju jättefint, men kräver tid för förberedelser och genomförande för att bli bra. Eftersom det är tufft att arbeta hos oss tror jag att även rekrytering av personal tar ovanligt mycket tid för skolledningen. Och ekonomin blir i högsta grad oförutsägbar med stor omsättning av elever.

Fritidspersonalen behöver tid för att skapa trygghet och en meningsfull fritidsverksamhet. I vår stadsdel behöver eleverna lotsas ut i samhälle och föreningsliv på olika sätt. De måste få känna att hela Stockholm är deras, inte bara förorten. Och det är få av våra familjer som åker in till stan på helgerna, som går på museer och kulturevenemang eller fikar någon annanstans än i den närmsta omgivningen.

Studie- och yrkesvägledning tar tid. Vi har många elever som inte tror på sig själva och ser vad de har för möjligheter. Vi har också många som är supermotiverade och vill bli ingenjörer, läkare eller tandläkare men kanske inte har de allra bästa betygen. De behöver få veta alternativ. Skolsystemet, dess möjligheter och krav, behöver förklaras för elever och föräldrar, som ofta inte har egen erfarenhet av svensk skola.

Vi behöver tid i skolbiblioteket. Den tiden vill jag använda till att stimulera läsningen på många olika sätt. Det är den bristande läsförmågan som är käppen i hjulet för de flesta av våra elever, och utöver en god undervisning behöver de läsa mycket på fritiden. Att tillgängliggöra resurser på elevernas modersmål tar mycket tid för oss bibliotekarier, det är svårt att hitta och köpa in böcker eller leta reda på webbresurser. Eleverna behöver även mycket stöd runt användningen av IT. Det finns undersökningar som visar att förmågan att använda IT för sina studier är i högsta grad beroende av föräldrarnas utbildningsnivå och det måste kompenseras. Dessutom behöver skolbiblioteket vara öppet, även på eftermiddagar. Våra elever behöver en lugn plats att studera, med stöd av vuxen och tillgång till datorer och annat material.

Expeditionen behöver mer tid, en skola med stor omsättning av elever kräver flexibilitet och snabbhet av alla inblandade. Föräldrar kommer till skolan för att få personlig hjälp med olika saker, gärna av någon som kan deras språk. Det kan också vara rätt udda saker som tar tid, detta att elever byter personnummer kan till exempel ta obegripligt med tid att reda ut i ogenomtänkta IT-system.

Studier vid matteböcker

Sist men inte minst vill jag påpeka att eleverna behöver mer tid! Det tar tid att studera på ett språk man ännu inte till fullo behärskar, det behövs alltså mer undervisningstid, lovskola, läxhjälp etcetera. Om eleverna inte har gått i skola i sina hemländer, de kanske inte ens har lärt sig att läsa och skriva, så behöver de ännu mer tid! Det är omöjligt att hämta in nio års skolgång på ett par tre år. Och en liten grej som också tar sin tid: de flesta av våra elever som kommer från andra länder behöver gå i simskola för att fixa idrottsbetyget!

Avslutningsvis vill jag påminna om att detta alltså är min bild, några av de saker jag uppfattar i vardagen på min skola. Jag är övertygad om att den kan kompletteras och fördjupas av andra som har mer insikt i vissa delar av skolans verksamhet.

Om ni är intresserade av vad som händer i mitt skolbibliotek är ni välkomna att läsa bloggen Vad gör de i biblioteket? på Pedagog Stockholm

Cilla Dalén, bibliotekarie på Hjulsta grundskola i Stockholm

Annonser

Vad gör en skolbibliotekarie?

Personal_Peter_Rydén[1]Ofta får vi skolbibliotekarier frågor om vad det egentligen är som vi gör och som vi anser vara så viktigt. När vi tar plats i lektionssammanhang kan en del lärare eller rektorer se det som att vi går in i områden som inte är våra. Men det behöver inte vara så.

Men först en kort passus: Jag har, när jag skrivit klart detta inlägg, insett att jag har skrivit ett väldigt långt sådant. Jag ber om ursäkt för detta, men jag kunde liksom inte sluta när jag brinner så mycket för mitt arbete! 🙂

Lärare har ofta fått kämpa för sin viktiga roll gentemot samhällskrafter som velat förminska värdet och kanske velat ersätta alla lärare med outbildad och lågavlönad personal. Det är helt naturligt att denna spänning kan skapa en onödig polemik mellan våra yrkeskategorier. Jag har haft förmånen att möta både de som inte förstått vad jag är till för, och de som omfamnat möjligheten att ta in en medpedagog i klassrummet och därmed välkomnat mig. Båda dessa lärarpersonligheter har hjälpt mig att utvecklas i mitt arbete och även om jag ibland känt en viss frustration är det inte detta som är mitt bestående minne.
Tillåt mig förklara: Vi är inte lärare, för läraren är den som är elevens huvudpedagog – ingen annan är så pass bra utbildad som henom (japp, jag älskar detta ord) och det är också läraren som har de allra bästa förutsättningarna att skapa ett faktiskt lärande hos eleverna. Men även de bästa förutsättningar kan behöva en injektion av idéer, tankekraft och stöd på andra sätt. Det är detta som bland annat skolbibliotekarien kan bidra med. Vi är ofta mer specifikt kunniga och utbildade inom flera områden, områden som berörs i lärarutbildningar men som finns mer i bibliotekariens utbildning. Vi har normalt sett inte så mycket mer tid än lärarna, då vi oftast arbetar i verksamheten direkt med elever, men slipper samtidigt betygssättning och bedömningar och kan därmed kanske lägga lite mer tankeverksamhet kring planering och utveckling.

manipulation[1]Områden som många skolbibliotekarier har stor kunskap i är digital kompetens, omvärldskunskap, källkritik och informationssökning, för att nämna några. Skolbibliotekarier har rent generellt ett stort intresse av att hjälpa elever till att hitta sin favoritgenre eller -författare – en ökad läsning ger en bättre förståelse för sin omvärld.

 

Vad ser jag i skolbiblioteket?

2014-01-20_Anna_o_Josephine_fotograf_Jennifer_Ellinge-rundad[1]I vårt Mediatek här på Tingsholmsgymnasiet ser vi väldigt många pigga och glada elever som är här ofta, på raster, under lektioner när läraren har sagt att de kan sitta på olika platser i skolan och efter skoltid för att göra sina läxor eller bara för att fördriva tiden med en film i väntan på att träningen kör igång på kvällen. Vi försöker möta alla elever med en hälsning och det upplevs oftast som positivt bland eleverna.

gate[1]Vi ser också elever som mår dåligt och som kommer hit för att komma undan stressen i skolan eller obekväma sociala situationer. Dessa elever hukar sig nästan när de kommer in, ögonen är långt ner mot golvet och det är svårt för oss att få en kontakt. Men det finns andra sätt att nå fram – när vi går runt i Mediateket finns det ofta möjlighet till ett kort samtal om hur de mår, vad de läser eller hur dagen ser ut för dem.

Här finns elever som bott i Ulricehamn hela sina liv och där kompiskretsen är i princip oförändrad sedan grundskolans första år, men vi har också elever som flyttat hit för att exempelvis gå på Skidgymnasiet och redan där visat en självständighet. Många nyanlända elever, på gymnasiet eller SFI, kommer gärna till Mediateket för att lyssna på svenska och läsa böcker på svenska.

Vi ser också lärare som utmanar sig själva med att utveckla nya idéer för lektioner, vidareutbildar sig och som verkligen brinner för att lära ut. I Mediateket pratar de med sina elever och söker efter pedagogisk litteratur.

Alla dessa elever och personal skapar en ständigt föränderlig mix av personer och är i sig en viss spegling av vårt lokalsamhälle.

Vad har skolbiblioteket att erbjuda?

2013-09-23_tingsholmsgymnasiet172-rundad[1]I Mediateket sitter elever och studerar, tjôtar, tänker, läser, spelar schack, tittar på film eller njuter av utsikten mot sjön Åsunden. De ställer frågor om relativitet, konformitet, översättningar av ord från engelskan, stöd för datorn, källkritik, katter, reklam i svensk historia, oromisk ordbok, tyska filmer, varför jag säger ”osch devon” (sök på det, vet ja…), kvinnligt och manligt i sociala medier, kvinnorollen i olika religioner, och mycket, mycket mer! De lånar böcker, adaptrar, USB-minnen, korta romaner (”helst inte längre än 150 sidor”), skräckromaner och filmer, smygläser i sexhandböckerna och och söker i våra databaser, på vår webbplats och bland böckerna efter allt det som passar dem just här och just nu, i skolarbete eller bara för eget nöjes skull.

Det är så spännande att arbeta med dessa elever och personal som ständigt utmanar oss med frågor och idéer.

Vad är skolbibliotekets kärna?

Det här diskuteras flitigt runtom i landet, så det finns säkert lika många ”sanningar” som det finns skolbibliotekarier och lärare. Men för mig just nu är det mest centrala i skolbiblioteket följande fyra områden:

Källkritiskt tänkande
I en tid där vi upplever att faktaresistensen ökar (där all form av fakta som motsäger den egna uppfattningen avvisas kategoriskt) arbetar skolbiblioteket med källkritiskt tänkande som inte enbart berör ett enskilt ämne, såsom historia eller samhällskunskap, utan som handlar om hela livet och hela människan. Vi tar diskussionen och samtalet med elever vid lektioner, i skolbiblioteket eller i sociala medier. Jag vet att många lärare arbetar och tänker så här idag, men skolbiblioteket har ofta andra möjligheter att bemöta dessa frågor.

Sökkritik
Vi tar gärna upp frågan om sökkritik dessutom – alltså de tankar som bör föregå källkritiken. Varför söker vi bara på Wikipedia, eller via Google? Har vi egentligen inte fastnat i en filterbubbla om vi bara håller oss till de tjänster som redan bestämt materialet åt oss i förväg? Finns det några alternativ och vad gör en sökning i en filterbubbla med oss som kunskapssökande människor? Detta är frågor som är mycket aktuella idag, och som kommer att vara än viktigare framledes.

quietMiljö för studier och samtal
Många är rädda att skolbiblioteket riskerar att bli en för störig miljö, om man tillåter datorspel, diskussioner och liknande. Visst finns det ibland anledning att hyssja (och jag brukar säga att vi bibliotekarier har 30 högskolepoäng i hyssjande – det stämmer inte, men många verkar tro mig när jag säger det…) men livet blir så mycket mer spännande om vi tillåter debatter, diskussioner och ja, även datorspel. Skolbibliotek har tillsammans med folkbiblioteken samt skolan i övrigt ett ansvar att vara en demokratisk plattform. Demokrati kan uttryckas på många olika sätt – det kan bland annat handla om att vi låter eleverna vara delaktiga i bokutbudet eller att de ges möjlighet att göra sina åsikter hörda genom pulpettalande eller något annat kreativt.

Resurser för glädje och personlig utveckling
Databaser, digitala resurser och böcker är något av det som skolbiblioteket traditionellt har arbetat med. Det här är också den sista punkten jag väljer att ta upp, bland skolbibliotekets kärnområden. Det här är ett område som vi har fått utbildning på och som vi hela tiden måste anpassa till elevernas vardag och situation. Ett mycket spännande och roligt område, måste tilläggas.

Perspektiv på lärande

2013-09-23_tingsholmsgymnasiet171 - rundad och lutadOfta framhävs skolbiblioteket som en verksamhet som står vid sidan om skolan, som en anonym men fin byggnad inom skolbyggnaden, med sina egna regler, sina egna förutsättningar och sin egen fokus. Ibland ställs den i detta sammanhang på en pedestal och ibland ställs den i skymundan.

Det är detta som jag har velat fokusera på i min artikel – självfallet har vi ytligt sett både olika förutsättningar och fokus, men går vi djupare så ser vi att likheterna är fler än olikheterna och de olikheter som finns ger oss möjlighet att stärka undervisningen och därmed ge eleverna fler möjligheter.

Nu är det sent på kvällen den 22 februari. Det är dags för mig att slå in paket – när ni ser det här imorgon bitti den 23 februari har vi precis uppvaktat sonen som fyller hela nio år. En ålder som är full av källkritiska överväganden, skall ni veta!

Peter Rydén – ”as the vulcans say: ‘we are here to serve'”

twitter: @tgbib
facebook: peter.t.ryden
hemsida: Mediatekets tillfälliga webbplats (vi skaffar snart Welib)
Läs mer om saker man inte bör säga till skolbibliotekarier och saker som skolbibliotekarier hör väääldigt ofta.