Tillsammans!

Tillsammans!

Jag har jobbat som lärare i 15 år och det jag brinner mest för är att hitta varje elev där den befinner sig och utmana elevens utveckling just där. I botten är jag legitimerad Ma/NO/Tk lärare men arbetar sedan 2014 som speciallärare med ansvar för ca 110 elever i vårt arbetslag.

 

Våren 2014 fick jag uppdraget att arbeta som speciallärare i mitt arbetslag. Spec-undervisningen och stödet fungerade inte alls och pedagogerna (inklusive mig själv) i arbetslaget kände en stor uppgivenhet kring att vi inte fick till en bra undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Min grundtanke, som jag bär med mig varje dag, är att ingen elev ska, pga någon svårighet (psykisk eller fysisk), behöva känna sig exkluderad. Alla elever ska kunna finnas med i ordinarie undervisning men med anpassningar allra helst i klassrummet. Ibland kan det behövas sättas in enskild specifik träning eller perioder med arbete i mindre sammanhang men grundtanken är ändå densamma, alla kan inkluderas. Med inkluderas menar jag att delta och känna sig delaktig i den pågående undervisningen. I början när jag skulle omsätta mina tankar i arbetslaget möttes jag av en del motstånd. Diskussioner kring att elever som är “jobbiga” inte kan vara i klass fördes och även diskussioner kring att elever inte kunde tillgodogöra sig undervisning i klassrummet utan måste vara i ett annat sammanhang. Jag ifrågasatte mycket, var obekväm, ställde frågor som gjorde att mina kollegor var tvungna att titta på sig själva och sin egen undervisning istället för att lägga över misslyckanden på elever. Jag började ställa krav på mina kollegor att tydligt visa vilket/vilka kunskapskrav eleven inte klarade istället för att bara säga att “eleven klarade inte kristendomen”.  

 

Samtidigt började vi i arbetslaget utveckla vår sambedömning både inom ämnena men även mellan ämnena, ännu mera och pedagogerna kunde då se att elever klarade kunskapskrav i tex NO, kring resonemang, vilket kunde användas i flera ämnens bedömningar. Vi såg då även många vinster i att arbeta ämnesövergripande då fler pedagoger såg nyttan av sambedömningen. Detta ledde i sin tur till att det underlättade för eleverna då de inte alltid behöver göra många olika uppgifter utan kan fokusera på en lite större. De upplevde sig mindre stressade och kände sig nöjda med att kunna göra ett arbete, med flera lärare som bedömde, istället för att göra likande arbeten i flera olika ämnen. Vi lät även många ämnesövergriande arbeten gå över lov, vi började tex med vårt Kärlekstema på våren i 8:an och avslutade och slutbedömde det i början av höstterminen i år 9. Hela den här perioden var en resa som tog tid men det krävdes för att alla skulle vara med på tåget till inkludering. Vi har även fördelen att arbeta med 1-1 på min arbetsplats vilket underlättar för oss pedagoger och framförallt för mig som speciallärare. Jag visade mina kollegor, i små portioner, på arbetslagsträffar och möten olika typer av anpassningar med hjälp av datorn. Detta gjorde att eleverna mer och mer kunde tillgodogöra sig undervisningen i det ordinarie klassrummet. Röstinmatning, uppläsning på olika språk, bildstöd, flippat klassrum, inläsningstjänst, rättstavningsprogram såsom stavarex och spell right är grundverktyg som nu i stort sett alla använder i sin dagliga undervisning. Eleverna har lärt sig sina hjälpmedel och är trygga med att lära på sitt sätt. Öppenheten och det inkluderande tänket gör också att eleverna inte drar sig för att använda olika hjälpmedel utan att det blir ett naturligt inslag i klassrummet. Behöver man läsa in sin text med hjälp av röstinmatning antingen på svenska eller något annat modersmål så gör man det.  Vi har även deltagit i “Språk och lärandesatsningen” (SoL, Gibbons) på hela skolan vilket gjorde att jag fick med mig bra forskning i ryggen i mina diskussioner också. Med hjälp av lässtrategier och olika modeller såsom tex cirkelmodellen så får även pedagogerna stöd att lägga upp sin undervisning så att den tillgodoser så många elever som möjligt.

 

Mitt mål är att arbeta för att alla elever oavsett; funktionshinder, mående eller kunskaper i svenska språket, ska kunna delta i undervisning, utveckla sina förmågor samt känna trygghet med hjälp av vårt stöd. I mina samtal med elever under årens lopp har jag många gånger känt att eleverna känner sig exkluderade och det har länge varit ett mål att jag vill se alla i ett och samma klassrum oavsett svårigheter. Det som även visar sig när vi arbetar så här är att eleverna får mera tillit till sig själva och sin egen förmåga. De förstår att de kan nå högre med olika typer av bedömning som passar just den enskilde eleven. Med rätt stöd, struktur och anpassad undervisning kan alla elever nå dit de vill!

 

Jag är otroligt stolt och glad för att mina kollegor har lyssnat in och varit lyhörda för mina tankar. Jag är även tacksam för att de ifrågasätter och undrar varför? Det gör att jag måste bli ännu bättre på att hitta bra forskning och få bra svar på deras frågor. Mina kollegor vill ha hjälp med hur de ska planera och anpassa lektioner så att alla eleverna har möjlighet att delta i undervisningen i klassrummet och därmed utvecklas så långt som möjligt. Vad vill jag egentligen säga med det här inlägget då? JO, att arbetar vi lärare tillsammans och litar på varandras kompetenser så kan vi komma hur långt som helst med våra elever!

 

Jessica Kälvehed Ektorpsskolan Norrköping 160510

O/Lika – Ett ämnesövergripande arbetssätt

Ämnesövergripande arbete om allvarliga saker på ett lustfyllt sätt utifrån ”Billy Elliot”

Efter vår spännande rundtur bakom scenen på Malmö opera leder vår guide ut oss till den IMG_0391-300x225stora trappan i foajén. Där står de och väntar på oss – fem killar i ungefär samma ålder som eleverna själva. Skillnaden är att dessa killar under ett års tid förberett sig för att spela huvudrollerna i musikalen Billy Elliot. Våra elever från åk 4 på Kyrkskolan i Svedala får nu chansen att peppra killarna med frågor. Dessa killar “lever nu sin dröm”, och precis som karaktärerna Billy och Michael i föreställningen, bryter de också mot de normer som finns om vad som förväntas av killar i denna åldern – att dansa balett hör inte dit!!

START

Vid vårterminsstarten rullade vårt tematiska ämnesövergripande arbete med Kyrkskolans fyror igång. Vi valde Billy Elliot som utgångspunkt eftersom ett besök på musikalen var inplanerat innan sportlovet. Vi hade redan under lärlagsmöten i december börjat spåna idéer. På en planeringseftermiddag under uppstartsdagarna i januari jobbar vi effektivt, till skillnad ifrån föregående terminen då vi under en KU-eftermiddag skulle testa att göra en ämnesövergripande alignmentplanering om Vikingatiden, vilken knappt blev halvfärdig vid det tillfället. Vi var en stor grupp och fastnade då i mycket detaljer . Denna gången var vi väl förberedda och pålästa på  del 1 och 2 i Lgr 11, samt på syfte, CI och kunskapskrav inom de ämnen vi undervisar i. Alla i arbetslaget var undervisningsfria och kunde delta, vilket var en stor fördel.

“Billy växer upp i en engelsk gruvstad i förfall. Familjen har det svårt. Mamman är död sedan ett år och mitt i sorgen tvingas pappan och storebrodern kämpa för brödfödan medan en omfattande gruvstrejk präglar hela deras tillvaro. Som pojke förväntas Billy syssla med boxning eller något annat ”manligt” men när han hamnar på flickornas balettlektion tänds en låga inom honom…”

Kärnan i berättelsen är att att våga följa sin dröm och därmed utmana omgivningens förväntningar. Denna bakgrund har även musikalens kompositör- (Elton John) och regissör -(Ronny Danielsson)!

Vi spinner vidare på  trådar som finns i  Billys berättelse och kommer fram till att vi tillsammans med eleverna vill utforska sådant i deras närmiljö  och vardagsliv som påverkar dem som skapar deras identitet och värderingar: Undersöka familjens uppgift, betydelse och konstruktion med olika samlevnadsformer samt vad händer när familjen inte fungerar?  Reflektera över vänskap, relationer, sexualitet, könsroller, jämställdhet. Klargöra skillnader mellan regler och normer och vad som händer när man bryter normer. Skapa förståelse och tolerans för dem som gör val i sin livsstil som bryter normer.  Fakta, information och reklam – på TV och webben sköljer olika budskap över oss, Hur ska man veta vad kan man lita på?

Vi formar vår pedagogiska planering och förenar religion, samhällskunskap, svenska, engelska, musik, bild, slöjd och idrott.

Som uppstart ser vi gemensamt filmen Billy Elliot med efterföljande diskussioner där vi också förklarar miljön i 80-talets England med Margaret Thatchers styre, bakgrunden till gruvstrejken samt vad  solidaritet innebär. Vi läser texter, ser filmer och diskuterar, skriver texter, dikter, funderingar, gör värderingsövningar, rollspel och forumspel. Bibliotekarien övar källkritik med eleverna genom att ta dem till Åsneryd! 😉 Det  reflekteras över materialval och färger, reklam analyseras, det musiceras och diskuteras. Det dansas i olika former, bl a med inhyrd danslärare. Det blir studiebesök bakom scenen på Malmö Opera och sedan musikalföreställningen Billy Elliot.

Varför jobba ämnesövergripande?
I Lgr -11  2.2 står att:

Läraren ska
– stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan
– ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel
– samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen.

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven
– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,
– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

“Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud”

Vi väljer att jobba tematiskt ämnesövergripande för att:
få helhetssyn på elevernas kunskapsutveckling, eleverna ska få djupare förståelse, eleverna ska få fler infallsvinklar och utveckla sina förmågor att analysera, kommunicera, reflektera, lära och använda nya begrepp, hantera information och tänka källkritiskt, undervisningen blir mer verklighetsanknuten med fler levande källor. När vi använder estetiska lärprocesser blir arbetet mer varierat, och alla elever hittar olika sätt att uttrycka sig. Samarbete över klassgränserna ger gemensamma upplevelser och stärker samhörigheten i årskursen. Arbetet  blir mer LUSTFULLT!

Enligt Jan Nilsson (1997), definieras tematiskt arbete enligt följande punkter:

1. I undervisningen skall olika ämnen integreras och bilda en helhet, genom att elevernas färdigheter tränas i funktionella sammanhang med det tematiska innehållet som centrum.

2. Undervisningens innehåll ska ha en tydlig koppling till elevernas vardagserfarenheter.

3. Undervisningen är oberoende av traditionella läromedel och skönlitteratur har en central roll. ( I vårt tema har vi en film som sedan blivit bok!)

Dewey menade att ständiga förändringar i samhället gör att skolan aktivt måste ta hänsyn till och ta in dessa förändringar i skolan. Skola, samhälle och individ måste utgöra en helhet för att nå pedagogisk framgång

Likaså säger Vygotskij  ska det finnas ett samband mellan skolan och det verkliga livet. Vygotskij angav ett perspektiv på kunskapsutveckling som han kallade socialkonstruktivism där han anser att omgivningen (samhällsstrukturen) och samspelet mellan andra (människor, omgivning, naturen, mm) är avgörande för individens utveckling och prestation. Kunskapsutveckling sker alltså inte enskilt hos individen utan mellan individer i ett samspel.

Eva Jacquet, lektor, utvecklingspedagog och lärarutbildare slår fast att det är inte bara de teoretiska ämnena som har nytta av de estetiska, utan också tvärtom. Genom att integrera teoretiska ämnen kan man tillföra innehåll, sammanhang och vidga det estetiska ämnet.

Exempel på verklighetsanknytning – aktuella händelser

Vid introduktionen av arbetet i klassen sammanfaller det med David Bowies bortgång. Eleverna  får se videon “Life on Mars” och får sedan gissa när den är inspelad, det blir allt från slutet av 60-talet till nutid. Jag berättar om att Bowie varit en förebild för många artister. Vi pratar om begreppet androgyn. Eleverna får dra paralleller till artister de känner bowie3-e1459613980515-300x117till , Yohio nämns först. Diskussionen förs in på normer och att bryta dessa. Några elever noterar hur olika stora pupiller Bowie har. Detta blir vår symbol  i Google classroom för vår O/LIKA kurs.

Melodifestivalen har gett oss många diskussionsämnen inte minst när Oscar Zia “kom ut” prövades elevernas tolerans. Oscars egna funderingar kring “Kan man vara flickidol och homosexuell? “ gav ett bra diskussionsunderlag.

När Måns Zelmerlöw gjorde sin låt Heroes med verkliga barn, utan streckfiguren,  fick eleverna resonera om anledningen till detta, vilket sedan förde oss in på BRIS och Youtubeklipp från Brisambassadörerna Sanna Nielsen och Morgan Alling.

FINAL

Så kom då äntligen dagen då det var dags att se föreställningen. En fullsatt buss med förväntansfulla elever och lärare rullade in till Malmö. Många av eleverna hade aldrig varit på operan tidigare, nu var det andra gången samma vecka! De hade fem veckors förberedande tematiskt arbete i ryggsäcken och de hade varit bakom kulisserna och fått förståelse för vilket stort team av yrkeskategorier som medverkar till föreställningen. De hade dessutom träffat huvudrollsinnehavarna personligen, många hade också blivit vän med dem på Instagram. När vi lämnar blommor till värdinnan, som tack för att killarna tog sig tid och träffade oss på måndagen, frågar hon om vi vill träffa Grim (1 av de 3 som spelar Billy) i pausen, han var sjuk vid vårt förra besök, ikväll sitter han i publiken! 🙂

IMG_0454-e1459620986556-174x300Det blir en fantastisk och känslosam kväll. Alla är uppfyllda av föreställningen! Eleverna har fått nya förebilder i sin egen ålder som visar att man kan vara sann i det man gör och inte vara rädd att vara sig själv!

Arbetet har skapat ett öppnare och mer tillåtande klimat, och större samhörighet mellan klasserna!

Anne-Christine Samuelson, Svedala

Användbara länkar