Det här med relationer…

Min tanke från början var att skriva ett blogginlägg där jag skulle trycka på vikten av förtroendefulla relationer mellan lärare och elever. Sen hände nåt. En twitterexplosion kanske är att ta i men många lärartrådar kom att handla om just relationer. Det jag tycker är mest fascinerande är att det faktiskt finns så många olika åsikter om huruvida det är viktigt eller inte, allt från att det är det mest enskilt viktiga till att det inte spelar någon som helst roll. Argumenten har varit lika spridda som åsikterna. Men om man lite lätt ska analysera fram var allting landade i så tar jag och citerar Therese Linnér (@anthlin) som skrev att ”Goda relationer, djup ämnes kompetens och didaktiska kunskaper. Alla tre behövs för att ha kunna nå alla elever.” (https://twitter.com/anthlin/status/817347514949107717 .

Så klart jag håller med om det är tre viktiga, ja till och med grundläggande faktorer för att en lyckad undervisning och för att skapa så goda förutsättningar för elevernas lärande som möjligt. Är de alltid nödvändiga? Kanske inte, läste en annan tweet från en blivande lärare som menade att han lyckades i skolan utan att han som elev ansåg att han hade en god relation till alla sina lärare. Jag tror att vi behöver diskutera mera kring vad vi egentligen menar med relationer och då speciellt goda relationer. Begreppet relationell pedagogik är intressant i sammanhanget och dessutom forskat på (relationellpedagogik.se). Av egen erfarenhet av diskussioner på nuvarande och tidigare skolor måste jag säga att det inte är en enkel diskussion där, åter igen, åsikterna och argumenten är otroligt spridda.

Men, och här kommer mitt stora men, om vi enbart håller kvar diskussionen kring en lyckad undervisning och goda förutsättningar för lärande så kommer vi missa något otroligt viktigt. I våra skolor idag har vi elever av alla de slag. Det finns nog elever som inte alls känner sig vara beroende av en god relation till en lärare just nu. Det finns även elever som längtar efter en vuxen som helt enkelt bara bryr sig. Frågan är hur vi kan veta vilken elev som är vilken. Mitt svar? Det kan vi bara veta genom att arbeta relationsbyggande med varje enskild elev. För ibland handlar det inte om lärande, kunskaper eller betyg. Ibland handlar det om att finnas där som vuxen för ett barn eller ungdom som inte har någon annan att vända sig till. Någon som lyssnar och ser, någon som står kvar, någon som inte tycker att det är jobbigt att höra om mobbingen, utfrysningen, om middagen som inte kommer finnas på när man kommer hem, om kärleken, om drömmarna, om allt det där som sker när man växer upp. Kanske du inte har den eleven i din klass just nu som har det behovet, men en dag kommer du ha det och då kommer det betyda allt om du visar att du finns där och att du fanns där från början till slut!

 

Tankar och tyckande av:

Daniel Gausel, SO-pedagog på Östra grundskolan i Skogås, Huddinge
@danielgausel

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s