Är frågor om IKT en fråga för ”samhället som en del av skolan”, eller är ”skolan som en del av samhället” en aktör för utveckling?

Vem där?

Så inleds Hamlet för att sätta tonen för alla de förvecklingar, intressenter och falanger som korsar läsarens väg genom Shakespeares verk. En fråga även vi tänker ha med oss i denna lilla inlaga om skolans vara (för den delen har inget icke-vara, det är ingen fråga).

Skolans vara är i dag många gånger en fråga som nytta och har med sig många perspektiv som fundamentalt, och sett över tid, inte ligger inom uppdraget för en lärares arbete. Det är så klart föränderligt över tid vad som ska förväntas av en myndighet eller institution, men vem styr innehållet, vem vet riktningen?

Är skolan en del av samhället? Vi tror att många snabbt tänker skolan som en funktion, rent historiskt, som fostrar medborgare. Däri ligger ligger en tradition, kunskaper i skolans av riksdagen valda ämnen är någonstans summan av vad som anses som det grundläggande för att fungera i ett sammanhang av interaktion i dag. Utan att göra några större djupdykningar i historia så startade skolan i kyrklig regi, så klart där präglad av de sanningar världen, i alla fall Sverige, baserade sitt samhälle på. Med tiden fram till nu så har en alltmer forskningsbaserad skolan vuxit fram, en skola som snarare bygger på vetenskapliga nedslag, bekräftade uppgifter genom prövning och till stor del också beprövad erfarenhet. Det är en lång resa institutionen “skola” har gjort och innehållet har en tradition att genom tröghet, tänk långsam utveckling, varit väldigt nära sanningen så tillvida att den är bekräftat.

Yrkesrollen lärare har hela tiden haft en anknytning till ämnet och elevernas trygghet, eller tillbaka i tiden, snarare disciplin. Lärarutbildningar har tydligt fokus på just de frågorna och man baserar som vi uppfattar det stora delar av anknytningen till trygghet på läroplanernas demokratiska värden. Det finns en ingång i läraryrket som just medger att skolan är en del av samhället och bärare av en tradition av ämneskunskaper och demokratiskt arbetssätt som är ganska fundamentalt, det bygger på tradition, det bygger på beprövad erfarenhet och det bygger på forskning som också den är befäst och beprövad.

Vad händer då när kappan vänds ut och in, vad händer när samhället i stället alltmer börjar ses som en del av skolan. Vad händer när samhällets utveckling, som i dag går i rasande takt, blir en del av varje ämne. Vi ser att det skapas en rörlighet som många gånger inte är baserad på just skolans tradition av tröghet, det vill säga att innehållet har en långsiktighet och är beprövad. Det finns så klart flera aspekter av detta och de flesta är väldigt positiva. Rollen som lärare i dag landar ofta i spetsen av dagens kunskaper, både sett ur forskningens perspektiv men också ur en aspekt där väldigt mycket snabbt blir beprövat. Gott så. Men med samhället som en del i skolan kommer det också in aktörer utan vanan att där finns ett fundament att bygga på sedan långt tillbaka, en stadig grund. Med den utvecklingshastighet samhället befinner sig i, så skapas också förväntningar hos aktörer som ofta befinner sig i nuet. Vi som vårdnadshavare har till exempel våra barn i skolan nu. Vi ser var samhället befinner sig nu, vilka kunskaper som finns tillgängliga och i vilket takt världen runt omkring oss förändras. Vi är så klart källkritiska och tror inte allt som sägs om och av media, politik och våra vänner. Men vi ser hur nya sanningar växer fram och vi blir stundtals oroliga för vad våra barn behöver vara förberedda på.

Om skolan allmänt sågs som en del av samhället skulle vi som vårdnadshavare vara trygga i att den här läxan som kommer hem i biologi är en del av en stort pussel att förbereda eleverna på en föränderlig värld. När vi nu allt mer har ett samhälle som kryper in och blir en del av skolans ämnen, pedagogik och demokratiska arbetssätt, så kan frågan från oss vårdnadshavare snarare bli: Ska man ha läxor i dagens skola?

Vi kan så klart inte dra alla över en kam och påstå att en debatt, ett flöde och rapporter om dykande resultat och kunskaper i skolan ligger som grund för hur lärarens och skolans arbetssituation ser ut just nu. Men vi kan i alla fall konstatera, som utvecklare och rektor i skolväsendet, att den del som samhället blivit av skolan många gånger tenderar att bestå av frågor som handlar om nuet. Skolan ska i allt fler sammanhang ha nöjda kunder, leverera tydlig resultat och många gånger vara konkurrenskraftiga med visioner om hur man bäst möter nuet eller kanske till och med framtiden. Då är det så klart frustrerande som vårdnadshavare, politiker, media och debattör när vi lugnt sätter oss ner, tålmodigt tittar på eleverna och konstaterar att den där läxan är viktig. Den där läxan som förbered eleverna inför nästa lektion där vi går igenom en blommas beståndsdelar, den är viktig för att se ett sammanhang. En liten pusselbit, en del av en lång tradition, den beprövade erfarenheten och den faktiska vetenskapen.

Läxan är i det här fallet bara ett exempel på hur en fråga i skolans värld kan få fel värden, fel inriktning och den källkritiska angreppspunkten landar i att man ifrågasätter skolan i fel sammanhang.

Menar vi nu att skolan skall befinna sig i en tröghet och förändras sakta utan att ta in aspekter av den föränderliga värld som den är en del av. Så klart inte! Tar vi perspektivet att skolan är en del av samhället igen så inser vi ganska snabbt att här finns en ganska stor del av samhället som bär på en kunskap om både skolans tradition och samhällsutveckling. Se det som att det finns professioner i skolans värld som på väldigt många nivåer värnar om samhället i allra högsta grad, men de har ett raster, vi har ett raster som medger bakgrunden till hur samhället ser ut. Detta raster är av pedagogisk art och just den delen utgör skillnaden mellan samhällets förväntan på skolan över tid och vad kunden förväntar sig just i nuet.

Mot den här bakgrunden så finns det en stor fråga som vi tycker sticker ut. Samhället som en del av skolan och dess förväntningar på skolans användande av IT, datorer, plattor, plattformar, kommunikation, flöden, och ja ni vet – IKT. Här hamnar vi som skola och del av samhället i ett gränsland där beprövad erfarenhet, vetenskaplig grund och tradition ännu inte talar sitt tydliga och övertygande språk, medan samhället redan är framme i en utveckling som förändras per dag. Det är en fråga där skolan, trots att den länge varit en del av skolans verksamhet i olika former och sammanhang, som institution ännu inte är enad trots att man länge kunnat konstaterat flera pedagogiska såväl som praktiska mervärden. Men vi vet att vi kanske behöver bryta mot några av våra regler för att hinna med att göra rätt.

Så frågan är, ska frågan hanteras ur ett perspektiv där skolan är en del av samhället, eller ska samhället här få vara en del av skolan?

IKT har enligt Kvarnsell/Fleischer en ganska lång tradition i Sveriges skolor. Enligt genomgången i deras bok “Digitalisering som lyfter skolan”  började området bevakas redan 1974 och det har funnits många orsaker till att Skolverket (och tidigare benämningar) velat föra in digitaliseringen i skolan. Rent kompensatoriska tankar om likvärdighet till att utjämna klyftor mellan eldsjälar i skolan och de som inte kommit igång alls. Även framtidstankar har funnits med här.

Nu senast  med Lgr11 tog Skolverket fasta på EU:s nyckelkompetenser vilket skapar både möjligheter och en slags otydlighet i vad vi ska faktiskt göra då det kan vara svårt att utläsa direkt i text ibland. Men söker vi på dessa kompetenser i Lgr11 ger det oss en bra grund att stå på. Det handlar inte bara om digitala förmågor eller kompetenser. Det är förmågor att hantera dagens samhälle som i mångt och mycket sker i det digitala idag. Det är inte det digitala i sig som är målet. Läsa, skriva räkna finns med. Så även miljöperspektiv, förståelse för andras kulturer, att få skapa, tolka, samverka historiska, etiska och internationella perspektiv.

Om vi ska försöka utröna vad som är digitalt i detta blir det lite som att försöka utröna frågan om hönan och ägget. Skolan har mot bakgrund i tradition, beprövad erfarenhet och genom forskning som också den är befäst och beprövad, i dessa uppdrag gentemot elever en möjlighet att se de mervärden vi pratar om längre upp. Det digitala är inte längre en fråga om att bara göra något digitalt utan att göra det vårt samhälle består av. Idag är det inte många processer vi hanterar rent analogt. Det finns alltid den där lilla delen av digitalisering vi inte tänker på. Vi gör den idag helt naturligt. Vi skriver ned händelser eller åsikter i sociala medier, bevarar foton digitalt, skriver en rad till den vi träffat, får till oss information eller upplevelser, får felmeddelanden från vår bil till telefonen, skickar en mediafil till någon annan att arbeta vidare på, får en avisering att tandläkartiden är avbokad, hanterar affärer på banken osv…

Blir det då OK att hantera skolans undervisning helt utan att lägga till dimensionen av hur dessa delar interagerar digitalt? Vi ska välja digitalisering med omsorg och sikta på att använda verktyg och flöden som förstärker kunskapsuppdraget men vi behöver också låta det digitala ligga som ett införlivat lager på det mesta vi gör i våra ämnen. Går det att hantera ditt ämne utan att ens nudda vid hur ämnet hanteras digital? Vi tror att det kan finnas en risk att vi gör våra elever en otjänst om vi bortser ifrån detta. Lgr11 är faktiskt det vi behöver förhålla oss till i våra yrkesroller. Men vi ska naturligtvis även förhålla oss till forskning och beprövad erfarenhet men styrdokumenten i sig tar inte bara sikte på det. Styrdokumenten vill att vi som skola är med och tar nästa steg i de möjligheter vårt samhälle ger idag och i framtiden. I det ingår ditt ämne utifrån ett flertal perspektiv. Med detta i åtanke kan det bli lättare att stå emot olika aktörer och intressenter som vill vara med och påverka skolan på olika sätt.

När nu Skolverket kommer att förstärka skrivelserna kring våra styrdokument i och med de nationella IT-strategierna för skolan tar Skolverket ett för många mycket välkommet steg i hur det digitala införlivas i skolans ämnen på ett tydligare sätt.

Vi utmanar dig redan nu att fundera över ditt ämne och hur det digitala påverkar dig och dina elever i det samhälle de ska verka i. Då blir det lättare att svara på frågan vi inledde med.

Vem där?

Det är vi. Skolan som en del av samhället. Vi jobbar utifrån det här och därför kan vi lättare svara ja eller nej till de aktörer, falanger och intressenter som vill påverka oss i att vara det vi ska vara. Vi rustar för framtiden. Ett steg i taget. Men det är medvetna steg. Låt skolan tolka samhället och bereda eleverna med kompetenser och kunskaper att bli en del av det framtida samhället de ska verka i.

Jens Sjödin West, Rektor
Dan Svanbom, Utvecklare med inriktning IKT

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s