Litteraturen och jag.

Att välkomna nya elever till gymnasiet är spännande men också ett hårt arbete. Eleverna har lämnat den skola där de oftast gått i flera år. Där har de varit trygga och haft sina roller, och vetat vilka sociala koder som gällt. I den nya gymnasieklassen samsas vitt skilda skolerfarenheter, kunskapsnivåer och förväntningar och den nya klassen ska ta sig an gymnasiets kurssystem, frihet, ansvar och krav.

Ämnet svenskas, som är det jag undervisar mest, kurs i år ett är mycket av en färdighetskurs. Skolverket liknade den en gång, på en dragning jag var på, vid en verktygslåda och jag kan hålla med om det. Kursen innehåller produktion av olika texter, lite språksociologi, språkriktighet, retorik och litteratur. Kort sagt lite av väldigt mycket. Samtidigt är det just i ettan man sätter samtalsklimat, relationer och arbetssätt. I mitt ämneslag har vi pratat mycket om detta. Om kursens ytliga svårighet i kombination med att vi så snabbt som möjligt vill lära känna eleverna få dem att tycka svenska är spännande och samtidigt sätta igång kunskapsprocesser som ska kunna utvecklas under de tre år de kommer att vara på skolan.

Vi har landat i ett introduktionspaket som vi kallat Litteraturen och jag. Ett tema som rör sig över höstterminens 5-6 veckor och eftersom vi upplever att de faller så väl ut tänkte jag dela med mig av temats upplägg här.

Det första vi gör är att titta på filmen The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore. Det är en fantastisk tecknad, stum, kortfilm som går att tolka lite på olika sätt. Filmen är briljant att använda i undervisning eftersom den är 15 minuter lång och även om den är tecknad är den så fint gjord att den brukar både fånga eleverna och starta bra diskussioner.

Efter att ha sett filmen får de diskutera filmens budskap är och olika specifika scener. Tillexempel finns det en scen i filmen där en bok (i filmen är böckerna levande) som är väldigt gammal och sliten faller samman och blir dödssjuk men huvudpersonen lyckas rädda boken genom att läsa dess historia. Bara den scenen brukar generera bra samtal om vad berättelser och litteratur är.

Rent praktiskt brukar jag dela in klassen i smågrupper och dela en google-presentation med dem och sedan be varje grupp skriva ner sin gruppdiskussions huvudtankar på var sin slide i presentationen På så vis synliggör jag fler röster i klassrummet än de som skulle höras vid tillexempel handuppräckning och alla gruppers tankar får lika stort utrymme och får tillfälle att kommenteras. Detta ger också utrymme att sätta klassens samtalsklimat i ett tidigt skede. Eftersom eleverna kommer att ha olika tolkningar och fokuserat på olika saker är det viktigt för mig som lärare att visa att alla röster och iakttagelser i samtalet är viktiga även om man missuppfattat något. Det är viktigt att signalera tidigt att det är okej att göra fel och missförstå.

Till nästa lektion får eleverna fundera ut en berättelse som påverkat dem starkt. Det kan vara en film, en skröna, en bok, sagor mormor berättade osv. Nästa lektionstillfälle använder vi dessa för att formulera en kort text som dels innehåller en kort sammanfattning av vad deras favoritberättelse handlar om och dels en reflektion om varför den betyder så mycket.

Här får jag som lärare möjlighet att se och kunna bedöma hur läsvana klassen är, vad de gillar för typer av berättelser men också hur väl de behärskar att skriva. Jag brukar ta in texterna och rätta dem språkligt men jag gör ingen mer bedömning. Däremot brukar de få delge varandra vad de skrivit om och naturligtvis måste de rätta sina språkfel och lämna in texten på nytt.

Nu går vi djupare i att träna tolkning av litteratur. På vår skola har vi läromedlet Svenska Impulser 1 och i den finns det i avsnittet om noveller två stycken i fulltext. Den ena är Jonas Karlsson Det andra målet, vilken för ändamålet är en bra liten text. Texten är skriven i andra person, den är kort och den innehåller tolkningssignaler som inte alla självklart uppfattar. Bland annat nämns förbigående ordet korplag. Det ger ju, för den som vet vad korpen är för fotbollsserie, signalen att huvudpersonen i novellen måste spela fotboll på den lägsta amatörnivån och att hen är vuxen. Du kan inte spela i korpen om du är barn. Detta vet dock inte alla och ger upphov till att diskutera att litteratur betyder olika saker för olika människor eftersom vi i mötet med litteraturen kommer från olika kontexter och erfarenheter. Även här delas eleverna in i grupper och de olika tolkningarna redovisas på slides som alla tar del av.

För att fördjupa insikten om att tolkningsarbete också handlar om att ställa frågor till texten och är lite av ett detektivarbete läser vi Strindbergs Ett halvt ark papper. Den finns också i fulltext i läroboken. Här introducerar jag den dramatiska kurvan, och vi ser om vi kan hitta den gemensamt i texten. Dessutom tittar vi även här på vad olika ord sänder för signaler. Texten är full av ord som kräver tolkning, sorgflor, turberkelfri, hyrkusk, frun, ja listan kan göras hur lång som helst.

Hittills har vi alltså tränat att föra samtal om och tolka litteratur och film och i och med det satt ett samtalsklimat i klassen där vi vågar göra fel och att många röster blir hörda. Vi har också fått gemensamma referenspunkter att återknyta till under året. Dessutom har vi tränat på att sammanfatta vad olika texter och berättelser handlar om, något som är grunden till att senare kunna referera, en färdighet som vi på vår skola sett aldrig kan tränas för lite. Att kunna kortfattat självständigt och tydligt sammanfatta det man läst krävs för att eleverna senare ska kunna bygga egna texter utifrån det lästa.

Det sista vi gör innan det är dags för momentets bedömningsuppgift är att läsa första kapitlet i Samantha Ellis roman Mina hjältinnor. Mina hjältinnor är en slags självbiografi där författaren genom att läsa om de romaner och sagor betytt mest för henne genom livet, resonerar kring varför de var viktiga då och hur hennes syn på dessa hjältinnor förändrats allt eftersom livet haft sin gång och hennes erfarenheter blivit rikare. Första kapitlet är en skildring av hur Ellis som liten drömde om att bli prinsessa och är fullt av olika litterära referenser såsom Lilla sjöjungfrun, Törnrosa,  och Rapunzel, som även eleverna är bekanta med.

Elevernas slutuppgift på temat blir att göra likadant som Ellis. Välja en barnsaga, film eller barnbok som de tyckte mycket om som barn och läsa/se om den och hur de tolkar samma berättelse idag. Uppgiften ser ut som nedan:

Mina hjältinnor

Vi har ju i klassen läst ett utdrag ur Samantha Ellis bok Mina hjältinnor. Du ska nu skriva en egen text om en barnbok du minns att du tyckte väldigt mycket om. Det är därför du har med dig den idag. Texten ska omfatta mellan 3000-6000 tecken och innehålla:

 

  • En inledning där du presenterar den barnbok du valt. Här ska läsaren presenteras och bli nyfiken på ämnet. Kanske också känna igen sig och lockas läsa vidare. ▢
  • Barnperspektivet. Beskriv vad du minns av boken som barn. Hur gammal var du när ni läste den? I vilket sammanhang? Vem var du då? Hur mådde du när du läste den. Vad handlade den om, för dig? Varför tyckte du om den? ▢
  • Tonårsperspektivet. Nu när du läst om den, hur har boken förändrats? Var boken den samma? Kom känslan tillbaka? Upptäckte du något nytt? Beskriv… ▢
  • En sammanfattning. Vad hade förändrats och vad du tror det beror på. ▢
  • En avslutning. ▢

 

Rutan är en kryss ruta som eleverna kan kryssa i om de anser sig ha fått med det som står. Vi har också, innan eleverna fått sätta igång med sina texter, gått vi också igenom noga vad som kommer att bedömas. Något som också är viktigt för att eleverna ska förstå vad som krävs för att lyckas. Du hittar aspekterna nedan:

  1. Innehåll:
  • Hur väl din barnboks innehåll redovisas och tolkas
  • Hur väl barn och tonårsperspektivet finns med.

2. Dispostion:

  • Hur väl texten hänger ihop.
  • Inledningen och avslutningens kvalitet.
  • Styckeindelning och dess balans
  • Att texten är mellan 3000-6000 tecken.

3. Språk och stil.

  • Att språket följer skriftspråkets normer.
  • Meningsbyggnadens kvalitet.
  • Språklig variation. Att meningarna är olika långa. Hur väl du varierar dina ord.
  1. Helhetsbedömning:
  • Hur väl texten följer uppgiftens instruktion.
  • Hur väl texten fungerar att läsa av den som inte tagit del av uppgiftsinstruktionen. Alltså att texten är självbärande

På vår skola är vi väldigt nöjda med elevernas resultat på uppgiften som bedöms utifrån en matris grundat på aspektena ovan. Vi tycker också att vi får till bra samtal om litteratur och lyckas sända signaler om att litteratur är viktigt, men också att litteratur kan betyda olika saker för oss under olika perioder i livet. Dessutom tränar vi eleverna på att referera och kunna skapa texter genom att förhålla sig till andra källor än bara sina egna tankar, något som är ett kunskapskrav i Svenska 1.

//Karin Berg

 

 

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s