Hej elev!

PastedGraphic-2Idag börjar din andra vecka på läsåret, ditt andra läsår här i Sverige. Du kom i vintras, studerade svenska under våren på din första ”språkintro-skola”. Nu har du gått vidare och tillsammans med 21 andra elever ska du i år börja läsa alla grundskolans ämnen. Du vill klara det på ett år, men du har mött lärare som säger att det kanske är bättre att räkna med två. Det handlar ju inte bara om att klara grundskolans kurser, utan också att vara förberedd för gymnasiets. Men du är beredd att jobba hårt, du vill lyckas: få en utbildning och skaffa ett jobb.

Du sover lite bättre än i våras, även om du fortfarande inte vet om du får uppehålls­tillstånd i Sverige. Du har bestämt dig för att du vill lära dig svenska, men det blir också bra att studera engelska. Dessutom är du extra intresserad av kemi, du vill lära dig mycket! Och du har en klasskompis som vill läsa tyska, han har bott i Tyskland och vill inte förlora det han lärt sig. Och kanske kan det vara en utväg om det inte går att stanna i Sverige?

Första veckan avslutades med att alla skolans ettor samlades och elevkåren välkomnade er. Det var mäktigt med alla elever, musiken och dansen och eleverna som ordnade det helt utan lärare. Du vill ju gärna lära dig ”fult språk” och din lärare säger att det bästa nog är att fråga andra ungdomar om vad som används just nu. Men det var inte så lätt att fråga, det var svårt att höra och att få kontakt, de flesta hälsade mest och sa ”hej” bara. Men det verkar som om de kan prata – du såg ju i matsalen hur det snackades, till och med första dagen när alla var nya och inte kände varandra ännu.

I höst ska du också börja läsa modersmål. Dina kompisar har berättat om det, men eftersom du kom efter 15 september förra året, när anmälningstiden gick ut, fick du inte börja då. Nu är det dags, och du ser säkert också fram emot att lära känna andra elever som bott mycket längre i Sverige, även om det blir tufft att åka till en annan skola och studera ytterligare två timmar en dag varje vecka, efter din skoldag som börjar åtta och slutar kvart i fyra.

Flera av dina lärare har aldrig haft nyanlända elever tidigare och de funderar på hur de ska kunna hinna med alla ämnesområden, om inte annat än för att kunna kartlägga och se vad du kan, och hur det ska gå med svenskan. De som undervisar i NO kan använda Skolverkets kartläggningsmaterial, men det är inte klart i alla ämnen än. Och eftersom det är grundskolekurser du ska läsa har de inte lika mycket tid till för- och efterarbete som för lektionerna i gymnasiekurserna.

Det du inte vet så mycket om ännu är hur dina lärare försöker planera för samarbete mellan Språkintroduktion och Nationella program. De tänker försöka hitta tillfällen när både du och andra elever kan bidra med olika erfarenheter så det blir ett utbyte, även om bara några i taget deltar, och det därmed blir lite rörigt i din vanliga klass. Det första startar nästa vecka och flera är planerade, t.ex. ett filmprojekt om diskriminering, skönlitterär läsning av böcker som finns i en vanlig och en lättläst version med gemensamma boksamtal, och projekt i dans och musik.

Inte heller vet du eller dina lärare hur situationen i världen kommer att utvecklas den här hösten och vintern. Du som har kamrater och släkt som försöker ta sig till Europa, kommer du att vilja ansluta till dem i ett annat land om de inte kommer hit? Det blir kanske annorlunda än för dina klasskamrater som har kommit till Sverige ensamma, och vars familjer och tidigare skolkamrater inte längre lever, de tänker mer på att livet från och med nu ska levas här om de får uppehållstillstånd, i fred och med tak över huvudet, även om saknaden och sorgen är stor.

Så snart din Syv, studie- och yrkesvägledare, är klar med antagningen till de platser som blivit lediga efter elever som flyttat under sommaren, och de sista fyra platserna som genom missförstånd inte hade fyllts, börjar arbetet med att se vilka betyg du och dina klasskamrater har med er. Några har ju påbörjat gymnasieutbildningen före ankomsten till Sverige, och några har bilagor med som visar att ni har nått betyg i ett par ämnen i grundskolan.

Så till höst- eller jullovet, då kanske både du och dina lärare kan se vägen framåt lite tydligare än det som skymtar just nu.

Och till sommaren läser du kanske det här blogginlägget, och förstår språket i det och betydelsen det vill skapa.

Det gäller ORDEN, det man också kan kalla för lexikon, med nominaliseringar som t.ex. samarbete, utbyte, diskriminering, alltså ord som från början är verb. Det gäller också partikelverb som t.ex. att anmälningstiden gick ut och så olika ord som på något sätt signalerar att du uttrycker sannolikhet, vanlighet, förpliktelse och villighet, som t.ex. kanske, vill, nog, säkert, det som gemensamt kallas modalitet.

Du kommer även att förstå GRAMMATIKEN som t.ex. olika sats­konstruktioner: både fria satser som kan stå ensamma, och bundna satser. Och satser där ordföljden inte är rak utan omständigheter (som tid och plats) kommer först och deltagaren (vem eller vad) får flytta till efter det finita verbet (alltså verbet som talar om när något händer: nu eller då?) eftersom det verbet alltid kommer på andra plats i fria satser. Kanske förstår du också att en sats kan låna deltagaren från satsen innan, som i den andra meningen i inlägget ((du) studerade svenska …) Men innan du klarar allt det kommer du att vara ruggigt bra på att hitta processerna (verbfraserna med både det enda finita verbet och det eller de icke finita som kan finnas i samma sats) i alla satser, eftersom betydelsen i en sats ofta är lättast att tolka om man börjar där.

Och du kommer att sortera nya processer du lär dig efter typ: aktionsprocesser (springer, läser, lagar), mentala processer (tänker, tycker), verbala processer (talar, ropar – såna som behövs när man vill t.ex. vill återge en dialog) och så de där som bara knyter ihop innehållsorden före och efter, de som kallas relationella processer (är, heter, har).

Så när det gäller framför allt lexiko-grammatiken kommer du att ha ett språk för språket, det som brukar kallas metaspråk, som hjälper dig att packa upp texter du läser (och även att planera för texter du ska skriva förstås). Det metaspråket är hämtat både från den vanliga, form-baserade skolgrammatiken och från SFG, den Systemisk Funktionella Grammatiken som är en av teorierna som Genrepedagogik är baserad på. Med hjälp av metaspråket har din lärare under året stöttat dig och dina kompisar, alltså satt upp byggnadsställningar som stöttning (ytterligaren en nominalisering!) som du kunnat kliva på när du byggt din kunskap.

Även TEXTEN som helhet kommer du att tolka – du ser på i vilket sammanhang den förekommer och vad den vill åstadkomma. Du kommer att förstå att den är skriven av en lärare som vill ge bloggläsarna en ögonblicksbild av skolstarten i augusti 2016 och hur den ter sig för både en lärare (som skriver) och en elev (som texten handlar om). Att det är tänkt som en text att reflektera över, och som kanske (alltså med en viss grad av sannolikhet) förändrar tankarna på något sätt? Och du kommer nog också att greppa att läraren som skriver vill bjuda in andra lärare till att bli nyfikna på och se vinsterna med Genrepedagogik och metaspråket från SFG.

Vad sa du? Om de nyfikna lärarna vill läsa mer om SFG? Böcker? Jaha, du tänker så. Ok, här förslag till läsning. Först en överblick och helhetsbild:

Kuyumcu, Eija (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle (s. 605–631). (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sedan en som beskriver SFG i teorin. Den är bra som uppslagbok:

Holmberg, P. & Karlsson, A-M. (2006). Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Och en med bra inledningskapitel till de tre metafunktioner som SFG utgår från:

Holmberg, P., Karlsson, A-M. & Nord, A. (red.) (2011). Funktionell textanalys. Stockholm: Norstedt.
I en bok som utgår från de olika genrerna finns också ett eget kapitel om SFG:

Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2012) Låt språket bära. Stockholm: Hallgren och Fallgren.

Det finns också en kort inledning om SFG i lärarhandledningen till läroboken Fördel 1 som Natur och Kultur har givit ut. Avsnittet heter ”Lärarhandledningens teoretiska utgångspunkter”.
Och har man bara läst lite innan så är den här boken en guldgruva, det gäller bara att ”gå med” i resonemanget, för det känns bakvänt i början för den som är tränad i skolgrammatik:

Hedeboe, Bodil och Polias, John (2008) Genrebyrån. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
På engelska finns:

Derewianka, Beverly (2011) A new Grammar Companion for teachers. Sydney, PETAA (Primary English Teaching Association Australia) (Digital utgåva: http://www.petaa.edu.au > Publications > Epub)

Och så till sist två artiklar som handlar om hur lärare lär och använder SFG:

Gebhard, Meg, Chen I-An, Graham, Holly, Gunawan Wawan (2013) Teaching to mean, writing to mean: SFL, L2 literacy, and teacher education. Journal of Second Language Writing 22 (2013) (s. 107–124).

Moore, Jason & Schleppegrell, Mary (2014) Using a functional linguistics metalanguage to support acade­mic language development in the English Language Arts. Linguistics and Education 26 (2014) (s. 92–105).
Det räcker, va? Länk till min blogg på Pedagog Stockholm? Ok, men jag vet ju inte vad jag hinner skriva i år. Jag tänker alltid att det ska bli av, men lyckas sällan … ni elever och undervisningen kommer alltid före. http://pedagogstockholmblogg.se/larare-karin/

Karin Rehnman

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s