Kan VR utveckla vårt språk?

 

IMG_5005

Det tror jag verkligen. Jag har nyss startat ett forum för att föra diskussioner kring hur vi kan använda Google cardboard för att göra vår undervisning mer utmanande. Det är i samtal och interaktion med andra vi utvecklas. Inom sociokulturella teorier ses tanken, medvetande och materiella värden som en helhet. Det innebär att materiella saker, såsom artefakter och kulturella produkter, står i ömsesidigt utbyte med oss och på så sätt möjliggör och påverkar vårt tänkande (Jakobsson, 2012). Om vi använder en artefakt vid diskussionerna så är det ytterligare en del som stöder oss i att utveckla vårt språk. Google cardboard + smartphone tillför en extra dimension, nämligen rörlig bild i 3D och i vissa fall möjlighet att själv välja väg.

Eleverna får uppdrag, som innehåller olika frågeställningar, av pedagogen. Eleverna diskuterar och delar med sig i grupp. De tränas exempelvis i att:

  • Beskriva
  • Förändra
  • Ta ställning
  • Presentera
  • Diskutera
  • Reflektera

Kan eleverna via VR som stöd utveckla sin språkliga förmåga? Det finns olika sätt att använda språket på vilket på olika sätt stärker elevens förmåga att använda och utveckla sitt vetenskapliga skolspråk.

Clas Olander (2009) vid Göteborgs Universitet undersöker hur elever tillägnar sig skolans naturvetenskapliga språkbruk. Språkbruket definierar han som de termer som används och kombinationer av dessa termer. Avhandlingen visar att eleverna förhandlar hur termerna ska förstås. Denna förhandling görs ofta genom att betydelsen av termen omformuleras, vilket innebär att den vetenskapliga precisionen minskar (den betydelse termen har i vetenskapligt språkbruk). Det verkar, trots den här förhandlingen, som att eleverna tillägnar sig ett vetenskapligt språkbruk, både i skriftliga svar som i muntliga samtal. En möjlig förklaring till detta är att eleverna har tillägnat sig ett s.k. interlanguage för att kommunicera sin förståelse. Han fortsätter med att konstatera:

Förmågan att uttrycka sin vetenskapliga förståelse med ett interlanguage ökar möjligheten att diskutera ämnet utanför klassrummet och därför kan den meningsskapande processen fortsätta. (Olander, 2009)
Vardagsspråket är en tillgång när elever ska tillägna sig det naturvetenskapliga språket. Olander (2009) menar att lärandet försvåras om vi inte tar hänsyn till och hämtar näring i det vardagliga språket. Resultaten av elevers tal i gruppdiskussioner och analysen av deras användande av enskilda termer visar att eleverna sällan uttalar de termer som undervisningen avsåg. I stället använder eleverna olika strategier för att kontextualisera och begripliggöra termerna exempelvis genom att använda synonymer. När eleverna sätter ihop termerna till längre förklaringar ligger förklaringarna ofta nära den naturvetenskapliga förklaringen. I diskussionerna använder eleverna ett interlanguage, de refererar ofta till egna erfarenheter i stället för att använda allmänt accepterade skoltermer.

Lemke (1990) menar att lärande innebär att koppla till något vi redan vet. Det nya vi tillägnar oss ska passa in i ett tidigare känt mönster. Undervisningen bör göra kopplingar mellan det språk eleverna redan kan och det vetenskapliga språket.

Rör sig eleverna mellan vardagsspråk och vetenskapligt språkbruk på ett obehindrat sätt, d.v.s. använder de vardagsspråk tillsammans med vetenskapligt skolspråk? Det skulle, enligt mig, visa att eleverna har tillägnat sig begreppet och därmed utökat sitt begreppsliga ämnesspråk inom ex. naturvetenskap.
Vetenskapskommunikation i klassrummet sker på många sätt. Eleverna deltar i olika aktiviteter och i dialog med andra människor presenterar och diskuterar de vetenskapligt men också med medier och filmer. Vi måste arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen i skolan. Eleverna måste få många tillfällen att interagera med andra och använda språket i alla former. Det gör att de ges möjligheter att utveckla sitt språk och erövra ett mer vetenskapligt ordförråd. Här kan google cardboard vara en del, för att ge eleverna nya perspektiv och nya sätt att kommunicera på. Alla människor lär på olika sätt och det kan pedagogen stötta genom att ge eleverna möjlighet att utveckla sina förmågor genom olika medier.

Vi måste skapa så mycket språklig och social interaktion som möjligt i våra klassrum. Tillsammans i kollegiet skapar vi utmanande undervisning så att eleverna ges goda möjligheter att utvecklas både språkligt och socialt. Jag är övertygad om att diskussioner i vårt nystartade forum leder oss närmare detta.

 

Referenser:
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering.
Lemke, J. L. (1990). Talking science: Language, learning and values.

Olander, C. (2009). Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students talk and writing as an arena for sense-making.

Korrekturläst:

Paul Carbark
Laura Brännström

Annonser

One thought on “Kan VR utveckla vårt språk?

  1. Det här är intressant! Jag blir nyfiken på var och hur du har startat ett forum? Via sociala medier? Är du lärare, rektor eller annat?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s