Utomhuspedagogik

Sättet vi arbetar på kallar vi för utomhuspedagogik. Det är ett pedagogiskt förhållningssätt som syftar till växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på upplevelser i autentiska situationer.[1] Det handlar om platsen vi är på, innehållet i det vi gör och sättet vi gör det på.
Platsen
Helst är vi ute i något slags fri natur, men den lilla skogsdungen eller parken nära skolan fungerar ofta bra, eller skolgården.
Innehållet
Aktiviteten utgår från verkligheten, den bygger på det som finns på platsen.
Sättet
Alla elever ska vara aktiva. De ska själva få en upplevelse av något, gärna tillsammans med andra. För att alla elever ska vara aktiva är det ofta bäst att dela in klassen i mindre grupper när man gör en övning. Det är dock fortfarande läraren som leder alla dessa mindre grupper.
Reflektion
Det räcker inte med upplevelser för att kunskap skall uppstå. Reflektion är viktig. Alla övningar bör följas upp med samtal med eleverna. Vad var det vi gjorde? Hur blev det då? Hur tänkte ni? Kan vi dra några slutsatser av detta? Kanske måste vi pröva på andra sätt för att se om det blir likadant?
Varför lära in matematik ute?
Lgr 11
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Olika lärstilar
Lgr 11
Läraren ska svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer.
Människor lär sig på olika sätt. Ju fler alternativ skolan kan erbjuda, desto större är chansen att varje elev hittar sitt sätt att lära på.  Howard Gardner har lanserat teorin om multipel intelligens och menar att vi har sju olika intelligenser[2]:

  • lingvistisk (språklig)
  • musikalisk
  • visuell/spatial (rumslig)
  • kroppslig/kinestetsik (rörelse – muskelminnet)
  • social
  • självkännedom
  • logisk-matematisk.

Han menar att vi alla har dessa intelligenser men att en eller fler vanligen är mer framträdande. När man använder sig av utomhuspedagogik aktiveras hela kroppen och alla sinnen. Chansen ökar därför för att fler elever hittar sitt sätt att lära på. När fler sinnen är inblandade, minns eleverna också bättre.
Lust och engagemang
Lgr 11
Läraren ska stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan.
Att göra saker på ett nytt sätt kan väcka intresset hos dem som tror att matematik är svårt eller något som de inte har intresse eller fallenhet för. Att få lyckas med konkreta uppgifter ute stärker självförtroendet. Självförtroende är viktigt såväl i matematiken som i andra sammanhang. Att låta eleverna först arbeta med ett problem efter eget huvud för att sedan diskutera och jämföra de olika lösningarna brukar vara ett bra sätt att arbeta. Därefter är de mottagliga för mer teoretiska resonemang.
Grundläggande begrepp och uppskattningar
Lgr11
Skapande och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.
Att arbeta med begreppen med hela kroppen är ett bra sätt att komma ihåg. Ett exempel är en lärare i en årskurs 1, som var ute med klassen en snöig dag på vintern. Hon lät eleverna trampa upp en stor cirkel i snön. När hon sade omkrets, fick de springa omkretsen det snabbaste de kunde. När hon sade area, fick de dansa arean över hela ytan. Just då var det som en lek; eleverna blev varma och glada. Den dagen sitter säkert kvar i minnet hos eleverna och gör det lättare för dem, när de senare sitter och arbetar med area och omkrets i sin matematikbok.
Samarbeta och kommunicera matematik
Lgr 11
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
När eleverna arbetar i grupp, blir den samlade kunskapen större. De får använda den kunskap de redan har, samtidigt som de får använda fantasi och kreativitet och tänka nytt. Ute finns mer plats, och eleverna kan diskutera och arbeta i grupp utan att störa varandra. Läraren har möjlighet att gå runt och lyssna hur eleverna resonerar.
Rörelse och hälsa
Lgr11
Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.
Många elever behöver röra på sig mer. Ute är det lätt att få in rörelse, samarbete och upptäckarglädje. I Bunkefloprojektet i Malmö visades det att elever som får fler timmar rörelse på schemat också presterar bättre i skolan – särskilt de elever som inte rörde sig så mycket innan och elever med motoriska problem.[3]
Förankra skolkunskaperna i verkligheten
Lgr 11
Läraren ska organisera arbetet så att eleven successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat ansvar, samt får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
Att använda kunskaperna i olika miljöer och sammanhang skapar djupare förståelse. Matematiken är generell; dess regler gäller överallt, både i klassrummet, i samhället och i naturen. För eleverna kan det vara en aha-upplevelse när deras abstrakta matematikkunskaper hjälper dem att lösa ett praktiskt problem.
Vad säger forskningen
Rörelse och lärande
I sin bok Den lärande hjärnan (2011) beskriver Torkel Klingberg hur konditionsträning har positiv effekt på inlärningen genom att stimulera tillväxtfaktorer som påverkar nervcellerna. Det påverkar både den kognitiva förmågan och skolresultaten. Han visar också hur konditionsträning får hjärnbarken att växa till. Hjärnbarken är viktig för vårt arbetsminne, som är viktigt för att klara matematiska operationer. Fysisk aktivitet gör också att vi sover bättre, vilket i sin tur är positivt för minnet och koncentrationsförmågan. Stress påverkar däremot hjärnan och de kognitiva funktionerna negativt, och därmed också den matematiska förmågan.

Nina Nelson redogjorde 2008 för undersökningar som visat att nivåerna av stresshormonet kortisol är lägre hos elever som haft minst en timma av undervisningen utomhus. Hon har också visat hur utomhuspedagogik ökar förmågan att samarbeta och sänker stressnivåerna. Störst är effekten i variationsrika, naturpräglade miljöer.  Fysisk aktivitet minskar också stressnivån.
Matematikkunskaper och verkligheten
Det är viktigt att eleven har egna erfarenheter att förankra kunskapen i. Förståelse bygger på ett samspel mellan kunskap och erfarenhet. Pisastudier publiceras regelbundet av OECD i Paris och redovisar jämförelser av elevernas prestationer i olika avseenden mellan OECD:s medlemsländer. Pisastudien 2009 mätte bland annat elevernas förmåga att integrera och tillämpa matematiska kunskaper och färdigheter i en mängd realistiska situationer. Svenska skolelever presterar på detta område allt sämre. År 2009 kom de på 20:e plats av 34 länder.
Undersökningar har visat att färdiga studenters sätt att förklara olika naturvetenskapliga fenomen ofta inte skiljer sig från förskolebarns sätt att göra det. Skolkunskaperna påverkar inte deras syn på verkligheten. (Skolverket 2001)[4]
Lovisa Sumpter har analyserat hur svenska gymnasieelever resonerar när de löser matematiska problem. De använder oftast formler eller tidigare inlärda metoder. Det förekommer mycket få kreativa resonemang.  Om de inte kommer ihåg formeln, kan de inte lösa uppgiften.[5]
Richard Lesh beskriver hur laborativa aktiviteter inte bara fungerar som en länk från det konkreta till det abstrakta, utan också för att eleverna ska få tillfälle att tillämpa abstrakt matematik i konkreta situationer.[6]
Lusten att lära
Matematik handlar mycket om att se mönster. Om man kan se mönster och strukturer, kan man också tillämpa kunskaperna på nya problemställningar. Har man förstått och sett mönstret kan man härleda formler om man glömt dem. Med mönstrens hjälp kan vi generalisera från en situation till en annan. Detta skriver Peter Gärdenfors om i sin bok Lusten att förstå.[7] Han visar också hur viktig motivationen och lusten att lära är. Känslomässigt engagemang höjer uppmärksamheten, liksom när man tycker något är roligt. Då minns man bättre. Leken är mycket användbar som motivationshöjare.
Psykologen Jerome Bruner har skrivit om vår vilja att lära. Den är medfödd och kan delas upp i tre huvudmotiv:

  • nyfikenhet: människans naturliga nyfikenhet är stark redan från födelsen.
  • kompetens: det finns en grundläggande vilja att visa att man kan något eller klarar av något.
  • ömsesidighet: människor tycker om att uppnå mål tillsammans med andra.[8]

Sammanfattning
Lgr 11
Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Ovanstående förmågor tränar man bra genom att varva teori och praktik och genom att låta eleverna använda sina kunskaper i många olika sammanhang. För läraren gäller det att skapa situationer där eleverna får använda hela sitt jag, sina tidigare erfarenheter och kunskaper, sitt intellekt och inte minst sin fantasi. Samarbete med andra ger större gemensam kunskap och erfarenhet. Samarbete med andra innebär också att man måste argumentera för sin ståndpunkt och då använda sig av matematikens uttrycksformer.
Matematik är ett ämne där kunskap läggs till kunskap. Därför kan det för vissa elever helt plötsligt bli väldigt svårt, om de inte förstått eller kommer ihåg de tidigare stegen. Därför kan många av övningarna för yngre elever passa utmärkt även för de äldre, som repetition eller lek, för att de ska få visa vad de kan och för att stärka självförtroendet. På samma sätt kan självklart många av övningarna för äldre elever passa de yngre. Därför är övningarna inte nivågrupperade. Läraren vet bäst vad eleverna behöver. Övningarna kan omformas så att uppgifterna passar den aktuella gruppen och syftet.

Vi som skrivet detta jobbar på olika Naturskolor och har gett ut boken ”Att lära in matematik ute2”. Jag som lagt in denna blogg heter Mats Wejdmark och arbetar på Nynäshamns Naturskola.
[1] Nationellt centrum för utomhuspedagogik, Linköpings universitet 2004
[2] Gardner,
[3] Ericsson, I. 2005
[4] Andersson, B. (2001)
[5] Sumpter, L. (2009), citerad i Laborativ matematikundervisning – vad vet vi? NCM 2010.
[6] Lesh, R. (1981), boktitel, citerad från Laborativ matematikundervisning – vad vet vi? NCM , 2010.
[7] Gärdenfors (2010).
[8] Bruner, J. (1966), citerad från Lusten att förstå, Gärdenfors (2010).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s