Välkomna in i mitt dialogiska klassrum

Jag skulle vilja kalla mitt klassrum för det dialogiska klassrummet och jag skall snart berätta varför. Jag som skriver om mitt klassrum heter Marie Trapp och är examinerad 1-7-lärare med inriktning svenska och so samt idrott. Jag har en påbörjad speciallärarutbildning och under mina 19 år som lärare har jag alltid i någon form haft ett specialläraransvar. Just nu arbetar jag på Släbroskola i Nyköping där jag har ett specialläraransvar för åk 1-2 på skolan.

23

För mig är ett språkligt eller dialogiskt klassrum ett klassrum där vi utgår från eleverna och deras förkunskaper genom att vi delger varandra vår samlade kunskap i samtal. Vi ger eleverna modeller, strategier och prövar hela tiden tillsammans med dialogen i centrum. Varje morgon möts mina elever av en hälsning på tavlan. Denna hälsning kan innehålla långa kluriga ord, ord som hör ihop, sammansatta ord, en ordklass eller kanske ord som vi pratat om tidigare och som jag vill att eleverna skall få smaka på igen. Vi smakar ofta på ord genom att eleverna får ta orden i sin mun, sätta ordet i ett sammanhang både muntligt och skriftligt. När vi läser högt och det gör vi ofta använder vi olika läsförståelsestrategier varav en strategi handlar just om att reagera på nya ord och utreda deras betydelse. Flera gånger/dag samlar jag eleverna kring en gemensam text som vi högläser.

Genom högläsningen synliggörs tysta tankeprocesser genom att jag stannar upp i texten och visar hur jag tänker och hur jag använder olika förståelsestrategier. I mitt arbete har högläsningen blivit ett mycket viktigt verktyg för att visa eleverna hur man kan ta sig in i texter och förstå innehållet både på, mellan och bortom raderna.

Forskningsbaserade modeller
Jag bygger min strukturerade undervisning i läsförståelsestrategier på några forskningsbaserade modeller hämtade från USA. De kallas reciprocal teaching, RT och transactional teaching, TSI och handlar om att man undervisar explicit i förståelsestrategier och att man som pedagog är vägvisare och stöttepelare. Dialogen om textens innehåll är viktigt och man når textens djup genom att samtala strukturerat om texten med strategierna som hjälp.(Westlund 2010) RT och TSI bygger på 4 grundstrategier men i vår undervisning använder vi oss av fler strategier.

Redan i förskoleklass introducerar vi de läsförståelsestrategier som man har sett att goda läsare använder sig av; att förutspå, att utreda nya ord och uttryck, att ställa frågor, att se inre bilder och att sammanfatta. Vi konkretiserar dessa strategier genom att vi använder figurer som skall ses som tillfälliga tankestöd speciellt för lite yngre elever. Våra figurer är; Spågumman, Detektiven, Reportern, Konstnären och Cowboyen. Dessa ”Läsfixare” hjälper oss att samtala om textens innehåll på ett strukturerat sätt. Dessa Läsfixare hjälper också till att höja läsengagemanget och viljan att läsa vidare i texten. Jag har inte träffat ett enda barn som inte vill veta hur det kommer att gå efter att vi har förutspått texten tillsammans.

För mig är ”Reportern” något av en nyckelstrategi då vi genom att ställa frågor når olika nivåer i texten. När vi använder den strategin så händer någonting i klassrummet. Samtalet om textens innehåll får liv och kopplas till elevernas erfarenheter. -”Reportern gör så att jag får syn på hur andra tänker” uttryckte en 7-årig pojke och det är precis det som sker i klassrummet när vi ställer frågor och funderar ut svaren tillsammans i klassrummet.

I mitt klassrum ser jag det som jätteviktigt att förmedla ett kritiskt förhållningssätt till olika typer av texter och fakta. Inspirerade av den forskningsbaserade modellen QtA försöker vi alltid att få syn på författaren bakom texten och ifrågasätta hans/hennes auktoritet. -Vad vill författaren säga med texten? Varför använder författaren detta ord här? Skulle han/hon kunnat använda ett annat ord här? Vilket? På vilket vis hjälper författaren dig att skapa inre bilder? (Reichenberg, 2010)

Inkluderande arbetssätt
Jag ser högläsningen som väldigt inkluderande eftersom alla barn och elever kan delta. Små som stora, elever med avkodningssvårigheter och elever med ett andra språk . Eftersom samtalet om textens innehåll är viktigast så är dialogen och språket i centrum. Högläsningen är en viktig del i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Under de år som jag har arbetat medvetet utifrån högläsningen har jag sett elever med specifika läs- och skrivsvårigheter blomma upp under dessa lektioner. Eftersom högläsningen inte är avhängigt avkodningen kan dessa elever delta genom att reflektera kring texten, ställa frågor, göra textkopplingar m m.

24Att aldrig acceptera att jag inte förstår är viktigt och gör att vi måste stanna upp i texten och utreda ord och uttryck som är nya för oss. Dessa ord samlar vi i en ordbank som eleverna sedan får använda på en mängd olika sätt. Genom detta medvetna arbete med att uppmärksamma nya ord och ordens betydelse ökar vi våra elevers ordförråd, någonting som visat sig vara avhängigt om man skall förstå en text eller inte.

Olika texttyper
En annan oerhört viktig faktor för att elever skall kunna tillägna sig och förstå en text är att man utgår från tidigare erfarenhet och aktiverar förförståelse. Detta sker bl a genom att man använder förståelsestrategin att förutspå både på skönlitteratur men framförallt på sakprosatexter. Genom att leta ledtrådar i bilder, rubriker, bildtexter m m kan vi redan före läsningen veta oerhört mycket om vad det är för typ av text vi kommer att läsa och vad den kommer att berätta.

I mitt klassrum förekommer alla typer av texter, inte bara skönlitteratur och jag upplever att eleverna är oerhört hjälpta av att använda läsförståelsestrategier i alla ämnen på alla texter. Genom att läsa en texttyp och synliggöra textens uppbyggnad och särdrag skapas även en förutsättning att kunna skriva egna texter i samma genre. I mitt klassrum hör läsa och skriva ihop och läser vi exempelvis nyhetsartiklar, sagor, dikter m m så känns det som en självklarhet att låta eleverna även skriva sådana texter. Jag ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Innan eleverna skriver på egen hand skapar vi ofta en text gemensamt. Vi har upptäckt att detta arbetssätt har många likheter med Gibbons cirkelmodell, där man integrerar: tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. (Gibbons )

Enkelt beskrivet bygger cirkelmodellen bygger på 4 faser:

# Fas 1 Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper
# Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder
# Fas 3 Skriva en gemensam text
# Fas 4 Skriva en text individuellt eller i par

I min läs- och skrivundervisning har jag i stort sett alltid gått från det muntliga språket till det skriftliga och från det konkreta till det abstrakta. Det kan handla om att vi tillsammans sätter ord på sådant som vi upplevt tillsammans. Vi kanske pratar om bilder från en gemensam skogsutflykt, samlar ord i en ordbank och återberättar muntligt för varandra. Detta utmynnar också ofta i skrivande.

I mitt klassrum arbetar vi också utifrån ”Att skriva sig till läsning” där de digitala verktygen blir viktiga och framförallt motivationshöjande för att ta sig in i skriftspråkets värld. Eleverna sitter alltid i par och skriver tillsammans för att språk och dialog skall vara i centrum. Till en början handlar det mycket om att kunna koppla ljud- bokstav men så småningom skapas texter som eleverna även får lästräna på. För mig är det oerhört viktigt att både läsa och skriva känns meningsfullt och därför är vi noga med att ha en mottagare. Vi läser för barnen på förskolan och vi lägger ut våra texter på en blogg så att både föräldrar, kamrater och våra bloggläsare kan kommentera. Under det senaste läsåret har vi haft kontakt med flera andra klasser som bloggar och haft utbyte i form av att vi läser och kommentarer varandras arbete.

Från gemensam läsning/skrivning till egen läsning/skrivning
Mitt långsiktiga mål och syftet med att arbeta strukturerat med både läs- och skrivstrategier är att eleverna skall ta med sig verktygen, strategierna in i sin egen läsning/skrivning . För vissa elever går denna process snabbt medan andra elever behöver fortsatt mycket lärarstöd. Progressionen från att läsa gemensamt till egen läsning har vi löst genom att vi låter eleverna läsa och samtala om textens innehåll i grupp eller i par. Då kan jag samla de elever som ännu inte är där i sin läsutveckling i en grupp och tillsammans arbeta oss igenom en text.

När eleverna arbetar i grupp med en text får de ibland ta rollen som ”Läsfixare”, d v s ta ansvaret för att använda en strategi under läsningen. Då läser de elever som vill fram till markerat lässtopp och vid lässtoppet får varje ”Läsfixare” i tur och ordning redogöra för sitt arbete. Detta arbetssätt är mycket uppskattat av eleverna och elevaktiviteten är hög. Jag som pedagog fungerar som handledare och stöttar de elever som behöver lite extra.

25

Läraren som bedömningsverktyg
När man öppnar upp sitt klassrum och hela tiden ser språket och dialogen som det viktigaste ser man rätt snart vilka elever som är aktiva i samtalen , som kan koppla till egna erfarenheter, som kan ställa frågor på olika nivåer och som reagerar när de inte förstår. Man ser också vilka elever som inte är så aktiva och som behöver stöttning i detta arbete. Undervisningen blir då även ett bedömningsverktyg. Caroline Liberg, docent och läsforskare menar att det inte finns några enkla metoder för att mäta läsförståelse utan att det är vid textsamtalen med eleverna som man som lärare får syn på deras läsutveckling och utifrån min egen erfarenhet håller jag verkligen med henne. De elever som behöver stöd i att utveckla fungerande strategier i läsförståelse behöver inte några andra metoder utan snarare ett mindre sammanhang med mycket lärarstöd. I specialundervisningen stöttar jag dessa elever genom att vi läser och bearbetar en text i mindre grupp på 2-3 elever.  Elevaktiviteten och talutrymmet blir större och jag kan vid behov gå in och modellera hur jag använder mina läsförståelsestrategier.

För att tydliggöra mål och syfte med vårt arbete använder vi oss av pedagogiska planeringar som vi delger både elever och föräldrar. Dessa lpp utvärderar vi emot och har som grund i elevens kunskapsutveckling. Vi dokumenterar och visar på elevens kunskapsutveckling genom olika verktyg. Ett verktyg är God läsutveckling där eleven kan följa sin egen utveckling i ett överskådligt schema uppdelat på 4 dimensioner. Fonologisk medvetenhet, Avkodning, Läsflyt och Läsförståelse. Ett annat verktyg är Legilexi som också delar in läsningen i olika delar med regelbunden och tydlig avstämning och ett tredje är Bedömningsstödet för åk 1-3 som Skolverket har tagit fram.

I mitt klassrum lämnas aldrig eleverna ensamma i sitt lärande. Genom att eleverna får diskutera, argumentera, delta, ingå, påverka, medverka och i ständig dialog med mig, sina kamrater och sig själva, delar vi upplevelserna av innehållet. Textsamtal ökar också elevernas delaktighet, då de varje lektion får tillfällen att uttrycka sig muntligt och lära av och med varandra. Ur den gemensamma läsningen får eleverna verktyg och läsengagemang som eleven kan ta med sig in i det självständiga läsandet.

26

Självständigt läsande föds ur den gemensamma läsningen” (Körling)

Referenslista:

Gibbons, P (2002) Stärk språket stärk lärandet. Hallgren och Fallgren
Körling, A  (2012) Den meningsfulla högläsningen. Natur och Kultur
Reichenberg, M (2010) Vägar till läsförståelse. Natur och Kultur
Westlund, B (2012) Att undervisa i läsförståelse. Natur och Kultur

Min mailadress; marie.trapp@nykoping.se
Min blogg; http://marietrapp.blogspot.se/

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s