Välkommen in i min vardag som skollogoped

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

 Orden ovan finner vi i Lgr 11. Läroplanen betonar också att:

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

De språkliga och kommunikativa kraven i skolan är väldigt höga. Inte bara ska eleverna kunna lära sig en stor mängd ord, kunna förstå grammatiska strukturer och kunna anpassa sin kommunikation efter situationen. De ska även kunna använda sitt språk för att analysera, resonera, dra slutsatser, jämföra likheter och skillnader etc. Aktiviteter som kräver flera komplexa och sammansatta språkliga och kommunikativa färdigheter.

Men hur blir det då när den språkliga förmågan och utvecklingen inte är som förväntat? Jag som bloggar på Skola 365 idag heter Ida Rosqvist och ni ska få komma på ett litet besök i min fantastiska vardag som skollogoped på Rosengårdsskolan F-6 i Malmö. 

Logopeder arbetar med att utreda, diagnostisera och behandla störningar inom tal, språk, kommunikation, och sväljning. I Sverige arbetar de flesta logopeder på sjukhus, inom habilitering eller rehabilitering. I USA arbetar däremot cirka 40% inom skola då det där är lag på att alla skolor ska ha tillgång till logoped. I Sverige är vi skollogopeder fortfarande en liten, men stadigt ökande grupp. Logopeder är faktiskt den näst vanligaste professionen inom elevhälsan utöver de lagstadgade enligt SKL:s rapport 2015. Många skollogopeder arbetar i centrala elevhälsoteam men en hel del är, som jag, anställda direkt på enskilda skolor. I Skåne ser läget just nu ut såhär:


Som skollogoped ser mitt uppdrag annorlunda ut än för logopeder inom traditionell hälso- och sjukvård. Jag arbetar inom en pedagogisk verksamhet (i mitt fall F-6-grundskola) och mitt arbete utgår därför från skolans styrdokument. Mitt huvudsakliga uppdrag är att genom ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd få eleverna att utvecklas så långt som är möjligt. 


Huvuddelen av min tid ägnas åt att ge särskilt stöd i form av extra färdighetsträning i språk och kommunikation till elever där språkstimulansen i den ordinarie undervisningen och vardagslivet inte är tillräckligt för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt.


 Jag träffar alltså elever för att ge extra träning i det som för de allra flesta människor “sker automatiskt”. Innehållet i mitt arbete är “klassrumsbaserat” d.v.s. jag utgår från Lgr 11 och det vi tränar på ska ge effekt på elevens möjligheter att nå målen. Vi kan till exempel träna extra på att jämföra likheter och skillnader, göra sammanfattningar, “läsa mellan raderna” (muntligt och skriftligt!), göra beskrivningar, textsamtal och skriva olika texttyper. Men vi jobbar också mycket med de språkliga grundbultarna som grammatiska böjningsmönster, förstå olika grammatiska strukturer, förstå och kunna följa de oskrivna reglerna för samtal och interaktion, förstå hur ord hör ihop i kategorier och hur de relaterar till andra ord  etc. Fokus är hela tiden språk- och kommunikationsutveckling och vi arbetar både muntligt och skriftligt. Det kan exempelvis ske genom de här aktiviteterna:


Favorit hos de yngsta eleverna: mata mina monsterkompisar Kräsen (som bara vill äta föremål i singular) och Matvrak (som bara vill äta föremål i plural).


Vad har egentligen en lärare för funktion? Var brukar de finnas? Hur ser de ut? 

Jag arbetar alltså till största delen direkt med elever men i min roll finns även uppdrag att utveckla de extra anpassningar och den ordinarie undervisningen som sker i klassrummet.  När det gäller ledning, stimulans och extra anpassningar lägger jag mycket fokus på visuellt stöd för struktur, inlärning, förståelse, kommunikation, och kunskapsredovisning. Många, inte bara “mina”, elever är hjälpta av visuellt stöd så det är ett viktigt arbete.


Exempel på visuellt stöd för struktur och förståelse 

Exempel på visuellt stöd för inlärning, förståelse, och redovisning av kunskaper

Vi kan alla behöva visuellt stöd för minnet ibland…

Livet som skollogoped är väldigt mångfacetterat, kreativt och otroligt roligt! Speciellt när man, som jag, har förmånen att arbeta med så inspirerande och kompetent personal som finns på fantastiska Rosengårdsskolan i Malmö. 

Det här var en kort inblick i min vardag som skollogoped och några få exempel på vad mina arbetsuppgifter kan vara. Om du tycker att det var intressant så kan du få mer skollogopedi på twitter där jag twittrar som Logoped Ida. Kika även gärna in på Anna Eva Hallins språkforskningsblogg. Håll dessutom utkik på Pedagog Malmö för inom mycket kort kommer skollogopederna i Malmö Stad (totalt är vi 16 stycken!) att börja blogga om vår vardag där! (UPPDATERING 160502: Nu finns bloggen Skollogopederna i Malmö Stad!)
(Bilderna i materialen som jag visat kommer från ARASAAC, Widgit  och MyCuteGraphics

Ida Rosqvist, leg. logoped 

Annonser

2 thoughts on “Välkommen in i min vardag som skollogoped

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s