Att rama in lektionen – stöd och struktur

Jag vill med det här blogginlägget beskriva något vi gör tillsammans på den skola jag arbetar. Detta är inte mitt, det är vårat. På skolan jag arbetar samarbetar vi, vi hjälps åt och vi stöttar varandra. Det gäller alla på skolan såväl elever och personal. Det jag tänker beskriva och berätta är kanske självklart för många, men inte för alla. Vissa av oss gjorde det redan innan det bestämdes att alla ska, vissa gjorde det utan att ens tänka på det. Andra har aldrig reflekterat över det. För mig är det här ett stöd i min undervisning, i min och i elevernas vardag. För att skapa en struktur och ett stöd för alla på vår skola. För att ge både elever och lärare stöttning i lärandet, både det sociala och det kunskapsmässiga. Vi använder även bildstöd till detta. Jag hoppas att mitt inlägg på skola365 hjälper och inspirerar andra. Så här är det:

När lektionerna börjar ställer eleverna sig vid dörren, på ett led. Jag som lärare hälsar på varje elev, inte handhälsar, utan uppmärksammar varje elev genom att säga hej och kolla av att rätt material är med in i klassrummet. Eleverna får möjlighet att ha koll på vilken lektion det är vilket kan kännas som en självklarhet för många medan vissa elever blir hjälpta och sparar energi på att de vet att de har rätt saker med sig och vilken lektion som startar.

annakarin

Foto: Anna-Karin Åkerlind

Eleverna sätter sig på sina platser och jag skriver en startfråga på tavlan. Se bilden ovan. Startfrågan är ”Vad gjorde vi förra gången?” Den här frågan ska få eleverna att tänka tillbaka på vår förra lektion och vad de/vi arbetade med då. Under tiden skriver jag som lärare upp dagens ämne, mål med lektionen och vad vi ska göra, en arbetsplan för dagen. Sedan samlar vi ihop allas kommentarer om vad vi gjorde sist. Jag brukar skriva upp detta på tavlan i en tankekarta. Det får eleverna att reflektera ännu mer och ställa frågor, fylla på mer och samtalet i klassen kommer igång. Om någon elev var borta förra lektionen så får hen veta vad vi gjorde och får en snabbrepetition. För andra elever blir det en repetition att befästa sina kunskaper och åter ta upp den röda tråden inför dagens lektion.

När vi pratat en stund om vad vi gjorde sist och alla är på banan igen går jag igenom dagens lektion. Jag talar om vad målet med lektionen är och hur lång lektionen är. Jag talar om vad vi ska göra och i vilken ordning. Vi sätter alltså upp lektionsmål, vilket är jättebra enligt mig. Det får mig som lärare att reflektera över vad lektionen syftar till. Varför vi ska göra det vi planerat. När jag har förklarat målet eller målen för eleverna arbetar vi med innehållet. Ofta arbetar vi tillsammans, ensamma, tillsammans igen, två och två och så tillsammans.

I slutet av lektionen, när det är cirka fem till tio minuter kvar ber jag eleverna att avsluta sitt arbete, flytta tillbaka till sina platser och fundera på slutfrågan. Slutfrågan brukar vara ”Vad har du lärt dig idag?” Självklart kan den vara formulerad på ett annat sätt utifrån lektionens mål, se bild ovan. Tanken är att få eleven att reflektera kring sitt eget lärande, vad har hen övat på under lektionen, har hen lärt sig något nytt, vad i så fall? Jag brukar fråga några elever vad de lärt sig, eleverna svarar högt och en annan elev kan flika in och utveckla. Alla elever får höra svar från några på frågan och kan reflektera över sitt eget lärande. Jag avslutar sedan lektionen med att ställa upp eller skjuta in stolarna och så säger vi hejdå.

Jag upplever att det här arbetssättet är bra, för mig och för eleverna. Eleverna tycker att det är bra att vi har en gemensam struktur på lektionen, det är tydligt vad målet och innehållet är, det står när lektionen slutar och om eventuell rast kommer ges under lektionen. Det står vad de ska arbeta med och de får tid till att fundera över vad de gjorde sist samt vad de gjort under lektionen.  Det gynnar de som har svårt för struktur eller de som har svårt att minnas. Vi använder även bildstöd och stödstrukturer mycket i vår undervisning. Stödstrukturer hjälper den som behöver det vare sig vi vet om svårigheterna eller inte. Alla elever blir dessutom sedda och hälsade på i början och i slutet.

Vi har  bestämt att vi gör såhär, just nu, och utvärderar det sedan för att se om det har haft någon positiv effekt för eleverna och även för lärarna. Det hjälper mig som lärare då jag och eleverna vet när lektionen startar och slutar och vi kan tillsammans fokusera på att vara här och nu i dagens lektion för att tillsammans lära oss ännu mer.

@saraahlen

frokensara.blogspot.se

 

Advertisements

2 thoughts on “Att rama in lektionen – stöd och struktur

  1. Ping: En skolas arbetsdagar eller kort och gott schema | Skola 365

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s