Att vetenskapa i skolan

Det talas mycket om att man som lärare skall och bör ha ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningen. Undervisningen skall vila på vetenskaplig grund. Det första begreppet ger i kombination med ”lärare” ca 19 300 träffar i en Google-sökning och det senare genererar ungefär 63 100 träffar. Påfallande många av de första träffarna indikerar att vetenskaplighet i skolan handlar om att undervisningen skall baseras på teorier och metoder som utarbetats med ett kritiskt förhållningssätt där forskningen granskats av andra oberoende forskare. Kort sagt; vetenskaplighet i skolan innebär att man som lärare tar till sig och använder sig av beforskade teorier och material. Detta är naturligtvis svårt att argumentera emot och det är inte heller min avsikt med denna text. Jag vill istället hävda att lärare behöver utveckla en annan del av vetenskaplighet, nämligen att själva beforska sin verksamhet och kommunicera resultaten av denna forskning.

Det brukar populärt sägas att universiteten har tre huvuduppgifter: utbildning, forskning och att samverka med samhället. Der är ingen tvekan om att skolan (och jag syftar i denna text på för-, grund- och gymnasieskolan när jag använder termen skolan) tar seriöst på den första uppgiften. Den tredje är det kanske också lite bekymmer med emellanåt i skolan, men det får någon annan skriva om. Min hjärtefråga i sammanhanget är skolans roll vad gäller forskning. För att skolan skall kunna sägas vila på vetenskaplig grund och att man skall ha ett vetenskapligt förhållningssätt bör det bli vanligare och naturligare att man som lärare beforskar sin egen verksamhet och att man förmedlar resultaten av denna forskning.

På vilka sätt kan man då som lärare systematiskt undersöka sin verksamhet? Jag skulle säga att det finns många alternativ. De metoder som jag känner bäst till är de som ibland benämns praxisnära forskning och som bland annat Pedagog Stockholm beskriver och bedriver ivrigt. Min egen forskningsbakgrund finns i learning study som beskrivs och förklaras här och här. I ett internationellt perspektiv är lesson study kanske vanligare förekommande och det kan man läsa mer om här.

Att enbart göra studier och komma fram till slutsatser om sin egen verksamhet räcker dock inte. Resultaten måste kommuniceras och det är här jag tycker att många borde ta chansen att göra sig hörda. Konferenser som ägnas åt praxisnäsa forskning av olika slag finns både nationellt och internationellt och vad de har gemensamt är att man som verksam lärare kan anmäla bidrag och presentera det man undersökt och kommit fram till och i samband med detta få en kritisk granskning av sin forskning. Den internationella konferens jag själv bäst känner till är WALS som i år för andra gången går i Europa, närmare bestämt i Exeter, Storbritannien. Tiden för att anmäla abstrakt är i och för sig nästan ute, men konferensen återkommer varje år. På ett nationellt plan är framförallt lärarnas forskningskonferens i Stockholm en god möjlighet att berätta om det man gör och ta till sig andras forskning. Många kanske avskräcks av tanken på att skicka ett abstrakt som skall bedömas och tror att man måste vara forskarutbildad för att kunna (få) vara med. Akademisk titel är absolut varken formellt eller informellt krav, man klarar alldeles utmärkt att skriva med hjälp av de kunskaper man fick sig till livs på lärarutbildningen. Den sista och kanske inte minst viktiga anledningen till att åka på konferenser och presentera; det är ett guldkorn i lärarvardagen. Man känner sig viktig, folk lyssnar oerhört intresserat och är genuint intresserade av det man gjort. Man träffar dessutom många likasinnade.

Skolforskning är alltså viktig för skolans vetenskaplighet. Det är viktigt att skolan inte bara blir en konsument av forskning utan även en producent. Den forskning som produceras måste kommuniceras och då kritiseras. Nästa steg efter presentation på konferens är att forskningen skall publiceras, till exempel här. Detta får berättas om någon annan gång.

Jag som bloggar idag heter Per Selin och arbetar som lektor på Sandgärdskolan i Borås. Jag undervisar i svenska och engelska. Min egen forskning är klassrumsbaserad och det jag framförallt undersökt är elevers förmåga att uttrycka sig muntligt på engelska. Jag finns på twitter.com/perselin

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s