En vaktis tankar

Vad ska jag blogga om gällande skolan? Polarisering kanske, hur svart eller vitt allt målas upp, läxor, nationella prov, betyg, balans mellan ämneskunskap och pedagogik/didaktik. Eller ska man skriva om rektor och vad som förväntas av denne. Pedagogisk ledare, ekonomisk ledare eller administrativ ledare. Eller kanske om förstelärare, andralärare, reformer, löneutveckling, friskolor kontra kommunala skolor, skolinspektion som kontraproduktiv enhet. Kanske skolutveckling, IKT, SETT, BETT, samt arbetsmiljö, sjukskrivningar, stress press. Detta är ett axplock av alla ämnen att skriva om oberoende av vilken så har alla har en åsikt, oberoende sitt yrke.

Det jag brinner för och som jag vet de flesta lärare brinner för är eleverna. Inget av det ovannämnda kan göras utan att ha eleven i fokus för då tappar det en stor del kanske hela sin betydelse. Många barn tycker att skolan är tråkig och det börjar för de flesta i årskurs 3-4 någonstans. Innan dess tycker många att det är kul att gå till skolan, de ser fram emot att lära sig och kommer hem, berättar för mamma och pappa vad de lärt sig och att läraren är snäll och duktig. Läraren har oftast hand om helheten och kanske till och med tar barnen utanför skolans ram till platser där barnen kan använda mer sinnen för att lära sig,”lära sig på riktigt”. Ju längre in i skolsystemet barnen kommer desto mer lärare får de träffa och mer desto mer fraktionistiskt blir deras utbildning. De flesta lärare tänker mycket på sitt eget ämne, det delas in i olika delar och läraren checkar av för varje del, då vet läraren att eleven har klarat målet och kan fortsätta till nästa del. Prov är ett vanligt sätt att mäta dessa delmoment. Har ni någonsin frågat en elev vad hen minns av historia provet som hen skrev för fyra månade sen, när hen skrivit två samhällskunskapsprov, ett engelska, en svenska, ett NO prov sedan dess. Gör det. Detta system och sätt att lära ut skapar hemmasittare och skoltrötta elever som inte får se det meningsfulla i att lära; i skolan.

Samhället är inte uppdelat i 16 olika ämnen hur kommer det sig att skolan är det? Tänk att arbeta med mänskliga rättigheter som ett enda ämne, eller hållbar utveckling, eller globalisering eller närmiljön etc. Inte bara som ett tema under en vecka utan man engagerar hela tiden med helheten som utgångspunkt. Ett arbetssätt och hollistiskt tänk där eleven inte behöver tänka på sexton olika delmoment som är tagna ur sitt sammanhang och hur de ska bedömas.

Skolan ska banne mig vara meningsfull!

Allvarligt; att lära barn och ungdomar är/borde vara, det enklaste som finns, de är hungriga, men skolan matar dem med fel mat, de blir matta och uttråkade.

Sverige kommer aldrig att leda utvecklingen ifall vi fortsätter på den väg vi startat. Förvaring, konservering och efterföljning är inte att självständigt stå och möta de krav som vi ställs inför. Som tur är finns så många bra lärare där ute! Det är ni som får barnen att le, ni som ger hopp, ni som ser till att de är motiverade, ni som ser till att de lär sig för livet, ni som ser till att det är roligt att lära sig saker, återigen det är ni som får barnen att le.

Tack för att ni finns! Det är ni som gör skillnad! Det är ni som är förändringen! Stå på er, det är många krafter som motverkar, starka krafter som är bland annat politiska och ekonomiska men så länge ni finns så finns det ljus.

Fasta tider på scheman, läxor, ämnen, klassrum, kateder, prov, vita tavlor nationella prov, betyg. Kan dessa lyfta upp en elev? Om skolan berättar när, var och hur allt ska göras, hur ska eleverna då bli självständiga, lösa problem och kunna vara anpassningsbara, flexibla, kan skolan uppnå de ”egenskaper” förmågor, kunskaper som behövs för att klara sig efter skolan?

I varje elev finns en individ, en människa som en gång såg fram emot att börja skolan, som gick iväg med sin ryggsäck på ryggen, hen bar den stolt, hand i hand med sin mamma eller pappa. Ett liv som skolan på gott och ont har ansvar för, att ta hand om och få denne att växa, blomstra och självständigt och säker i sig själv ta sig an utmaningarna som finns i samhället. I varje elev! I varje elev!

/Katedralvaktis

Annonser

One thought on “En vaktis tankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s