Ok, för varenda unge!

puzzle-1019751_1280

“Du ska vara glad att du har mat på bordet pojk”! Orden kommer ifrån min mamma, kanske någon gång i början av 80-talet. Jag hade antagligen gnällt över något som i min värld var värt att gnälla över. Jag brukar tänka på de orden ibland, i perioder då det skrivs i negativa ordalag om skolan i Sverige. För vad är det egentligen som är viktigt?

Jag arbetar i en kommun där nyanlända barn berikar våra skolor, där vi åker till Kina, skapar e-bibliotek, arbetar med programmering och robotar, arbetar med Green-screen, arbetar med vad beprövad erfarenhet är, är kritiska vänner till varandra, allt för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. I vår verksamhet har vi börjat att använda oss av aktionslärande besök. Pedagog 1 gör en beskrivning av vad hen vill att pedagog 2 ska observera när denne kommer till klassen för ett besök. Efteråt samtalar man om vad man observerat för att lära av och med varandra. Detta är något som jag ser som ett framgångsrecept för svensk skola. Att våga filma sig själv under lektionstid, att våga blotta sin pedagogiska själ och släppa in varandra i klassrummet gör att vi hela tiden arbetar för att utveckla oss själva och därmed bli bättre pedagoger.

Jag hör ibland att skolan måste vara rolig för eleverna och det är naturligtvis viktigt. Är det kul så blir eleverna mer motiverade. Men framförallt så måste skolan vara meningsfull och intressant. I skollagen står det att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Hur skapar man då lusten att lära för hela livet?

Aldrig tidigare har det varit så lätt att kompetensutveckla sig själv. I form av en Smartphone har du alltid tillgång till utvecklingen i fickan, bara ett knapptryck bort. Pedagoger av idag måste hela tiden vara på tårna vad gäller utveckling av det digitaliserade samhälle som vi lever i och vi måste lära oss att omdefiniera lärandet med hjälp av digitala verktyg. Vi måste också ta oss tid att vara på elevernas arena vad gäller sociala medier, spel, appar mm eftersom det är en stor del av deras liv. Då kan vi prata med elever om vad de gör på sin fritid, vi skapar viktiga relationer med eleven vilket i slutändan är en grogrund för lärande. Tycker eleven att det är ok att komma till skolan varje dag så kan också eleven tillgodogöra sig undervisningen på ett helt annat sätt. Vi intresserar oss för vilka eleverna är, vad dom gillar och hur dom lär sig. Det blir också då lättare att prata om det som ibland är jobbigt:
– “Du vet att jag tycker om dig men jag tycker inte om det du gör just nu”.

Det kan vara svårt att möta elevers olika behov och lösa olika knutar för att skapa en tillgänglig skola. Vi behöver förstå och lära oss om hur våra elever lär sig på bästa sätt och förstå att olikheten är norm i våra skolor. Är det genom praktiskt arbete, auditivt, visuellt eller kanske genom att spela spel som de lär sig? Vi behöver identifiera styrkor och svårigheter och ta fram lösningar som möter behoven, och när vi prövat lösningarna behöver vi ta reda på hur och om de fungerar. Fungerar lösningarna fortsätter vi att utveckla, fungerar det inte måste vi tänka om och hitta nya lösningar som vi prövar. För det är förmågan att inspirera och lära ut som är avgörande för varje elevs utveckling. Ibland behöver vi också kunna improvisera när vi märker att vår planering inte fungerar.  Gemensamt är ändå att undervisningen måste vara strukturerad, att man som pedagog har tänkt igenom redan i sin lektionsplanering på vilket sätt eleverna ska mötas och vilken inlärningsstil de har. Detta möjliggör att både eleverna och pedagogen har en större chans att lyckas med sitt uppdrag.

Jag läste häromdagen att Regeringen ska satsa 3 miljarder på årsbasis för att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan. Och det låter väl bra….Men kanske är det inte bara ett lärarlönelyft vi behöver utan också ett lyft för elevernas lärmiljö. Vad skulle hända med svensk skola och resultat om man satsade 3 miljarder/ år på elevernas lärmijö i skolan? Eleverna lär sig individuellt, två och två, och i små grupper och vi måste anpassa skolorna efter detta!

Vi har ett ansvar att se till att eleverna tycker det är ok att komma till skolan varje dag och hela tiden ha i åtanke att elevhälsan börjar i klassrummet! Det är då lärandet kan börja! Och kanske ska vi ibland vara glada över att vi har mat på bordet, men framför allt är jag glad över att jag valt det bästa yrket av dom alla, nämligen PEDAGOG och jag säger:
– Ok, för varenda unge!

Med vänlig hälsning,
Peter Levin,
peter.levin@molndal.se
Brattåsskolan, Mölndal
Förstelärare, specialpedagog och Ikt-handledare
@peterfastlegs

Advertisements

One thought on “Ok, för varenda unge!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s