Det behövs en hel by för att utbilda en lärare…

Bild2

Värdet av en bra lärare kan inte överskattas. En bra lärare kan göra skillnad för en ung människas hela liv. En bra lärare kan under ett långt yrkesliv påverka flera generationer av människor. Ibland glömmer vi vidden av den samhällspåverkan som lärarkvaliteten har, alltför ofta handlar diskussionen om antalet lärare, dvs kvantiteten på läraryrket. Debatten har dessutom ofta snävare visioner av vad arbetsmarknaden behöver i några specifika ämnesfält eller resultat i internationella faktakunskapsjämförelser. Därmed inte sagt att sådana frågor är viktiga, snarare har jag en önskan om att diskutera hur vägen fram till att utbilda riktigt bra lärare kan se ut. Idag vill jag skriva om lärarutbildningar och hur vi redan yrkesverksamma lärare kan vara en ännu större resurs än vad jag tycker vi har förutsättningar att vara nu.

Grundförutsättningen för att vara en bra lärare är i mina ögon, om än förenklat, en stor ämnesskicklighet kombinerat med stor undervisningsskicklighet. Denna grova indelning tjänar syftet att vi inte ska behöva drunkna i allt det vi vet att en lärare behöver kunna: lärandeteorier, didaktik, utvecklingspsykologi, gruppdynamik, värdegrundsfrågor, bedömning, språkutvecklande arbetssätt, digitala verktyg, ledarskap, vetenskapligt förhållningssätt etc- listan är lång, det vet vi.

För att uppnå hög kvalitet inom de ovanstående fälten tar det lång tid att grundutbilda en lärare, och vi ser att det behövs livslång påfyllnad av kompetensutvecklingsinsatser. Så hur klarar vi det uppdraget i Sverige? Vi vet att vi i internationella studier som TALIS 2013 har mindre återkoppling på vår undervisning än övriga 34 länders lärare. Vi vet att vi haft en nedåtgående trend – som förhoppningsvis nu vänt- i att attrahera unga människor att verkligen vilja bli lärare. Vi vet att en internationellt sett ovanligt hög andel utbildade lärare byter karriär. Dessa frågor har vi diskuterat några år och det mönster som ser ut att visa sig är att det är vår naggade yrkesstolthet som vi behöver putsa till på en grundläggande nivå. Således inte bara löner och arbetsmiljö, även om det är dessa parametrar som syns mest i media. Efter att jag förra veckan var på Stanford som har en av världens högst rankade lärarutbildningar har jag sett hur de lyckas utbilda stolta lärare som är mycket eftertraktade på skolorna, som ofta startar egna skolor, som gör skillnad i samhället. De utbildar inte många lärare, ca 90-100 per år, men det är en lärare som har fått en intensiv utbildning av en hel mängd lärare på universitet och praktikskolor. Och det är där jag ser vinsten i att låta våra svenska lokala lärarutbildare få vara en ännu större resurs än vad vårt system möjliggör nu. Det behövs en hel by för att utbilda en lärare.

 Lärarutbildningen kan inte talas om i singular, det är en mångfald av utbildningar. Det är därför nästintill omöjligt att inleda en mening med att ”i den svenska lärarutbildningen… Trots denna variation finns det ändå många grundantaganden jag skulle vilja resonera mer om när det gäller debatten om kvalitet. Först och främst behöver balansen mellan universitet och yrkespraktik (HFU och VFU) vara helt jämbördig. I praktiken kan det betyda att studenten får mer tid på praktikskolorna. Lärarstudenten blir med ökad praktiktid dessutom en inkluderad person på skolan som får chans att växa in i alla vardagsuppgifter en lärare har. Utvärderingar från Stanford visar att lärarstudenten gynnas av täta besök av universitetslärare, de får åtminstone 9 besök under praktikåret. Universitetsläraren kan då få en starkare relation till praktikskolan och tydligare inblick i den förändringsintensiva skolmiljön.

För det andra så behöver vi framhäva att den lokala lärarutbildaren är den centrala gestalten för studenten. Denna erfarna lärare behöver ägna ansenlig tid åt handledning. Men vi ser att det är en tuff utmaning att hinna- ändå finns det många goda exempel på att det ändå sker. Det är inte ovanligt att det är den lokala lärarutbildaren som är den person som träffar studenten genom hela lärarutbildningen och kan följa progressionen. Men även erfarna lokala lärarutbildare behöver kontinuerlig handledning i sitt arbete. Ofta genomförs det initiala handledarutbildningar, men frågan är hur det är med kontinuiteten eller välfungerande nätverk. Nätverk gör banden mellan universitet och praktikskolor starkare vilket gynnar båda parter. Universitetet och skolorna får bättre förutsättningar att arbeta för högre kvalitet på utbildningen, till exempel med aktionsforskning och forskningscirklar.

Många av förändringarna behöver inte vara kostsamma, däremot behövs det förmodligen en del omprioriteringar. Jag tror till exempel att det kan ske en synvända om det uttalat anses vara värdefullt för hela praktikskolan att handleda blivande lärare, och att många hjälps åt. Detta är på många skolor redan fallet, medvetenheten om lärarbristen gör att det kan vara en blivande kollega som är lärarstudent. Jag såg också på Stanford hur medvetet de arbetade med de examinerade lärarstudenterna och behöll kontakten, inte ovanligt att tidigare studenter sedan blev handledare, skolledare och pionjärer i att starta upp nya skolor. Även vi har sådana alumnnätverk som vi dock skulle kunna utveckla ännu mer. Om och om igen slogs jag vid skolbesöken av en återkommande tanke: kanske är det bättre att utbilda något färre antal lärare som i gengäld är fast förankrade, inte har avhopp under utbildning eller sina första år som nyexaminerade. Storskaligheten på många lärarutbildningar är i och med sina stora behov av praktikskolor, handledare och VFU-lärare ett logistik- och kvalitetsbekymmer. Det verkar vara oförenliga storheter att utbilda tillräckligt många för att hantera lärarbristen samtidigt som utbildningen kan hålla högsta kvalitet.

För det tredje tror jag att undervisningspraktiken och lärarutbildningen gynnas om det är fler lärarutbildare som verkar parallellt inom båda fälten. En vettig tillämpning av karriärtjänstreformens lektorsuppdrag kan vara att inrätta fler delade tjänster mellan akademi och skola. Mitt eget lektorsuppdrag grundas i undervisning och klassföreståndarskap i kemi, biologi, fysik och teknik på högstadiet. Samtidigt har jag en del av min tjänst vid Naturvetenskapliga fakulteten på Göteborgs Universitet med ett lärarprogram som heter Brobyggaren. Brobyggaren är en ettårig kompletterande utbildning på 125 % för yrkesverksamma naturvetare och tekniker som redan har ämneskunskapen, flera har disputerat.  I Brobyggaren finns ett uttalat intresse att ha en tät samverkan mellan praktikskolor och de berörda fakulteterna på universitetet. Det är alltså flera olika kulturer som ska samarbeta, och det är viktigt att kunna överbrygga de gap som kan finnas mellan akademi och praktik- och med fler forskarutbildade lärare i systemet skulle detta gap kunna minskas. Runtomkring i landet finns flera forskarskolor med detta syfte, till exempel Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL. Förhoppningsvis kommer om några år det vara så pass många disputerade lärare som arbetar i grundskola/gymnasium i landet att det kan märkas skillnad, det behövs en kritisk massa.  En modig,tålmodig och långsiktig satsning på lärarutbildning och lärarforskning av hög kvalitet är ett viktigt steg framåt för att återerövra vår yrkesstolthet.

  

Bilden är från Stanford från mitt besök där mellan 22 -31 januari 2016.

Annonser
Det här inlägget postades i Skola av ingelabursjoo. Bokmärk permalänken.

Om ingelabursjoo

Leg lärare i grundskola/gymnasium ke/bi/fy/tk/nk/ma Lektor i Göteborgs Stad Centrum,undervisar på Johannebergsskolan Elyseum, åk 7-9. Fil dr i naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap Adjungerad lektor på inst för fysik, naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs Universitet

One thought on “Det behövs en hel by för att utbilda en lärare…

  1. Ping: Det behövs en hel by för att utbilda en lärare… | ingela2016

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s