Mot en Bättre skola…

Så då sitter man här med tangentbordet framför sig och ska se till att alla ni som väntat otåligt hela dagen ska få blogginlägg nr 27. Jag som sitter här vid tangentbordet heter Anna-Lena. Jag är F-6-lärare och snart även Hem- och konsumentkunskap (HeKo) för 7-9. Jag jobbar på en friskola, F-9, utanför Stockholm. Friskola – redan där kanske en del får en bild i huvudet av antingen positiva eller negativa saker. Jag undervisar och är ansvarspedagog för en av våra två årskurs tvåor och undervisar även åk 6 och 9 i HeKo. Förutom detta så är jag arbetslagledare för vårt Miniorlag (F-3). Och i och med min roll som arbetslagledare sitter jag även i skolans ledningsgrupp.

Jag har funderat en del på hur vinklingen på detta inlägg skulle bli men det finns en ganska klar bild av varför jag bloggar just i dag – den 27 januari.

En del av er kanske har koll på det men igår och idag så har konferensen Bättre skola hållits, i Stockholm. Varför jag har koll på det i år är för att vi, som enskild skola i vår friskolekoncern, var nominerade till att få utmärkelsen Bättre skola 2015 som för 10 året delas ut av SIQ.

Jag tänkte dela med mig av några av våra framgångsfaktorer – för att få det systematiska kvalitetsarbetet att funka. I alla led, av alla och för alla. En del av er har säkert fått en hel massa bilder i huvudet av orden systematiskt kvalitetsarbete. Ord som får Skolverket och huvudmän att jubla. Men hur är det med oss på ”golvet” då? Hur får man det att funka för oss som ska göra jobbet? Hur kan man få var och en av pedagogerna att jubla över orden systematiskt kvalitetsarbete?

Jag har snart jobbat på skolan i två år, och blev arbetslagledare redan efter fem månader (varav två var sommarlov). Ett jobb som inte alltid har varit lätt, speciellt inte som ny på enheten. Det är alltid skönt när man gjort sitt första år, så att man vet alla saker som ska göras efter diverse traditioner och seder. Systematiskt kvalitetsarbete är en sån där sak som ska göras. Men hos oss är just den biten väldigt tydlig. Och jag skulle vilja påstå att det är det som gör oss framgångsrika i det.

En av de viktigaste punkterna i det systematiska kvalitetsarbetet är – regelbundna kunskapsavstämningar

Vi jobbar i sex sexveckorsperiod, vilket vi gör som koncern. Det som skiljer oss lite från övriga 25 skolor är att vi varje sexveckorsperiod avslutar med att stämma av kunskapsskraven i samtliga ämnen. Det betyder alltså att alla lärare går igenom alla sina elever och stämmer av hur de ligger till i ämnet, utifrån det man läst under perioden. Och visst det är väl inte nåt speciellt i det, kan man tycka. Men det är steg två som nog gör oss lite unika. Mellan varje period har vi UF-dag – utvärdering och förberedelse. Då samlas vi i arbetslaget och går igenom samtliga elever och hur de ligger till i alla ämnen. Genom att vi gör detta kan vi snabbt se mönster för om det är någon elever som tappar i fler ämnen, eller om det är något ämne som sticker ut att här är det fler elever som har svårt. Vi kan också se att eleven som inte klarar sig i biologi faktiskt klarar historia – hur kan det komma sig? Vad skiljer ämnena åt, förmågorna är ju i stort sett de samma? Vad är det läraren i historia gör som får eleven att lyckas? Det är här vårt detektivarbete börjar. Kan det ha att göra med placering i rummet, uppgifternas utformning, längd på genomgångar? Vart kan vi hitta likheter och skillnader? Utifrån detta kan vi nu ändra förutsättningarna för eleven att klara sig lika bra i biologi som i historia. Vi kan också genom dessa avstämningar styra våra resurser dit de behövs bäst. Är det en hel grupp som behöver stötting eller är det enskilda elever som har behov av hjälp? Oavsett vilket så kan vi härifrån styra resurserna utifrån hur eleverna klarar kunskapskraven. Och vi gör det redan efter sex veckor. Och eftersom nästa period också är sex veckor, så kommer uppföljningen automatiskt efter sex veckor. (Ibland görs de snabbare, beroende på insats).

Hos oss är det en prestigelös organisation, utifrån att alla tar ansvar för eleverna lika mycket. Goda exempel lika väl som de mindre lyckade lyfts fram för att kunna ta lärdom av varandra och för att hitta det bästa för eleven. Vi sitter alla i samma arbetsrum, vilket betyder att jag träffar lärare från låg-, mellan- och högstadiet, specialpedagog, fritidspedagoger och socialpedagoger varje dag. Jag har alltid närheten till att diskutera något med en kollega. En kollega som undervisar samma ämne fast i annan nivå, eller med lärare som undervisar samma grupp elever fast i ett annat ämne.

Idag törs jag sticka ut hakan och säga att jag jobbar på, och är med och utvecklar, en av Sveriges bästa skolor.
Idag är jag en oerhört stolt medarbetare på Vittra Vallentuna och en del av koncernen Vittra.
Idag är jag oerhört stolt över att vara lärare i Sverige – det går att göra rätt. Det går att göra bra. Det handlar om inställning och att göra rätt saker, vid rätt tillfälle.

För det var ju faktiskt så att vi igår fick utmärkelsen Bättre skola 2015 för vårt systematiska kvalitetsarbete.

bättre skola_

Min rektor efter att ha tagit emot Utmärkelsen.
Jag själv på bild från vår verksamhet

tavla

Tack för att du tagit dig tid att läsa detta, något sena, inlägg. Jag nås via twitter och då som @Elefantflickan eller via vår hemsida – om det är så att du har funderingar eller frågor som du vill ta upp. // Anna-Lena

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s