Värdeskapande lärande

Jag smyger bakom och tjuvlyssnar på en elev i klassen, en 12-årig tjej, som försöker övertyga en medelålders herre att köpa tidningen som hon har skrivit tillsammans med sina klasskompisar. Tidningen handlar om Barnsoldater, kostar 20 kronor och pengarna går till Röda korset. Den här flickan räcker inte ofta upp handen i klassrummet, hon tar inte mycket plats i diskussioner eller hävdar sin plats i större grupp. Men nu blossar hennes kinder när hon talar. Hon pratar kanske aningens för fort men hennes argument är klockrena och hennes engagemang smittar.  Den medelålders herren som nyss hade haft så bråttom stannar upp, tar sig tid och han lyssnar. Efter någon minut tar han upp en tjugolapp och stoppar i Röda korset-bössan. Jag ser allt från lite håll och känner hur håren reser sig på mina armar. Det känns som att jag knäckte en kod för ett tag sedan och som att jag gång på gång får bekräftelse på att jag är inne på rätt spår.

Den här flickan vet inte om att jag tjuvlyssnar bakom ett hörn. Drivkraften bakom hennes samtal med herren i kostym är inte att få ett A eller ett plus i kanten. Hon står inte där för att bevisa för mig allt hon kan om retorik eller geografi. Jag är övertygad om att hon drivs av något helt annat, nämligen känslan av att hon vill göra gott, att hon vill göra något viktigt och att hon vill göra skillnad. Hon och hennes 24 klasskompisar har skrivit tidningen tillsammans. Varenda en har bidragit på något sätt. Här finns nu en samling faktatexter, krönikor, intervjuer, illustrationer, serier och pyssel. Det är en fin tidning! Vi har lagt ner många timmar på att färdigställa den. Alla dessa lektioner har varit viktiga på riktigt och vi har lärt oss massor på kuppen.

Vårt klassrum förvandlades under några veckor till en yvig, brokig, livlig tidningsredaktion! I ena hörnet satt illustratörerna och funderade på hur man bäst får ut ett budskap genom bilder. I rummet bredvid satt ett gäng med skolans telefon och intervjuade FN. En annan grupp ringde Röda korset och ordnade bössor. Vi hade en undersökande del som kollade upp fakta och skrev reportage. Några satt med hörselkåpor och skrev krönikor. Två stycken vill göra pyssel till sista sidan. På sina håll var det lite kaos, men ett organiserat kaos och framför allt ett kreativt och roligt kaos. Det här känns inte som skola, sa en elev till mig, innan han skuttade ut på skolgården för att spela in en reklamfilm. Jag såg på schwunget i hans steg att det var en komplimang.

tidning bild

För att återknyta till det jag skrev i detta inläggs inledning. När min 12-åriga elev står där och talar rätt ur hjärtat, med så klockrena begrepp och så otvetydiga kunskaper, är detta för att hon vet att det hon har att säga är viktigt. Det hon håller i sin hand, resultatet av hennes skolarbete, är viktigt och gör skillnad. Och jag kan inte låta bli att rysa av tanken på vilken fantastisk drivkraft detta är. Kanske måste vi i skolan bli bättre på att dra nytta av den inneboende gnista som tänds när vi människor har möjlighet att skapa värde för andra?  Om skolarbetet, i stort och smått, får en verklig mottagare har vi så utomordentligt mycket att vinna. En annan av mina elever sammanfattade alla mina tankar i en enda klockren mening: ”Det borde ju vara självklart att all tid vi spenderar i skolan ägnas åt något som faktiskt är vettigt på riktigt.” Oj vad jag håller med!

Här är vår klassblogg: www.gabna.wordpress.com

Vi finns också på: http://tillsammansovergranser.webbstjarnan.nu/

Vår insamling till Röda korset finns här: http://egeninsamling.redcross.se/vaerldens-katastrofer/8-6297

 

Maria Wiman, svenska  och so-lärare, på Edboskolan i Huddinge

 

 

 

Advertisements

4 thoughts on “Värdeskapande lärande

  1. Sitter här med gåshud och rysningar när jag läser detta inlägg. Redan dag 3 i denna fantastiska blogg får vi ta del av det som är kärnan till allt det vi gör. Barnens lärande och hur de kan använda sig av det i sin egen värld både nu och i framtiden som vuxna. Precis som din elev sa så håller jag med om att vi måste skapa ett sammanhang för eleverna i det vi gör. Det är ju vad vi vill ha när vi själva ska göra något. Jag hade ju inte suttit här och läst den här bloggen om jag inte såg ett syfte med det och kunde stoppa in den i ett sammanhang som för mig är förståligt – så varför ska vi kräva det av våra elever.

    Jag menar inte med det att allt behöver vara något annat än det skolan är idag, jag tror inte på att vi ska göra om allt vi redan gör, men vi måste stoppa in det i ett större sammanhang, vi måste ge det mening även utanför skolans väggar. Eleverna ska inte lära för lärarens skull utan för sin egen, men hur ska hen kunna göra det om man inte förstår sammanhanget med verkligheten i det hen lär sig?

    Med detta blogginlägg får jag en extra skjuts i att skapa en ännu bättre termin med koppling till världen utanför skolans väggar. TACK!

    Liked by 2 people

    • Åh, tack själv! Så glad jag blir!
      Jag tror, precis som du, att vi inte måste göra jättestora förändringar i vad vi redan gör. Den svenska skolan är på så himla många sätt fantastiskt bra. Men argumentet att ”du måste lära dig detta idag för att du ska få bra betyg och få ett bra jobb om sisådär 16 år”, är ju världshistoriens sämsta motivator. Vi måste bli bättre på att koppla ihop lärandet med sådant som betyder något för eleverna just idag. Svårare än så måste det inte vara.
      Jag blir fantastiskt otroligt jätteglad om mitt blogginlägg på något vis har inspirerat till att tänka på skolan med ett mer värdeskapande fokus. Tack!

      Liked by 2 people

  2. Härligt Maria och även kommentatorn Anna-Lena, när man som lärare ser alla dessa ”under” som händer hela tiden då blir man så frustrerad för att skolan inte är denna ”lärandehimmel” som den borde vara. Det är just detta att när vi låter varje elev få upptäcka sina styrkor så händer det något alldeles fantastiskt, det är bara att luta sig tillbaka och njuta samt glädja sig åt att man har det bästa jobbet någon kan ha 😊.
    Det är verkligen dags att slopa timplanen och börja jobba över alla ämnesgränser, se vad som finns i samhället som vi alla behöver hjälpa till med, fråga barnen varför, hur och vad vi kan göra och sedan är det bara att köra. Tack alla barn som ger mig denna möjlighet, tack för att ni ser denna gåva.
    // Heléne Johannesson

    Gilla

    • Tack för din kloka respons! Jag suger åt mig alla peppigheter som en svamp! 🙂
      Jag håller helt och hållet med dig! Ett ämnesövergripande arbetssätt skulle förenkla ett entreprenöriellt förhållningssätt så himla mycket. Likaså tycker jag ofta att skolans inrutade schemastyrda vardag ställer till det. Det är så enormt frustrerande att behöva avbryta en kreativ och brinnande lektion bara för att ”slöjden/matten/franskan börjar om tio minuter”. På samma sätt blir vi lärare låsta och kan inte dra iväg med en klass en förmiddag och uträtta storverk utanför skolan om vi måste ha lektioner i andra ämnen och klasser enligt inrutat schema. Relativt enkla praktiska lösningar, såsom lösare schema och ämnesövergripande förhållningssätt skulle definitivt underlätta värdeskapande skolprojekt.

      Jag tycker lite som du: ”Sen är det bara att köra”. Vi lärare har koll på styrdokumenten, dessa tar vi hänsyn till när vi hakar på elevernas engagemang och idéer. Allt blir så mycket roligare då. För alla.

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s