Redan halvvägs

Om första året på gymnasiet kännetecknas av att lära sig nya saker så innebär det andra och tredje året att lyckas hålla intresset uppe för studierna och sikta mot framtiden. En elev på gymnasiet har redan varit i skolan i ungefär 11-12 år och även eleven som tycker om skolan brukar krokna lite mer mot slutet. Håltimmarna blir fler och fler och förväntas läggas på självstudier. Gymnasiestudierna är skapade så att eleven ska bli förberedd på ett självständigt liv utanför skolan och kunna klara av övergången till arbetslivet eller till högskolestudier utan att känna sig allt för bortkommen.

I grundskolan läser hela klassen samma ämnen ofta samtidigt och även om vissa lektioner genomförs i grupper så är det inte någon skillnad på vad eleverna lär sig. På gymnasiet ändras detta! Alla elever som går ett program kommer att läsa programgemensamma ämnen. Utöver dessa gemensamma ämnen så finns det ämnen för programfördjupning och det individuella valet. I programfördjupningen får eleven välja mellan några kurser som är anpassade för gymnasieprogrammet och hen får så på sätt en mer individualiserad gymnasietid. Genom det individuella valet kan en elev som läser naturvetenskapliga programmet till exempel ibland välja bort en av de senare kurserna i matematik för en kurs i till exempel psykologi, ett typiskt samhällsvetenskapligt område. Dessa val av kurser gör att en klass med elever kan ha helt individuella scheman, något som särskiljer gymnasiestudierna mot studierna på grundskolenivå.

För någon som vill fördjupa sig ytterligare inom ett ämne, utöver de program-gemensamma ämnena, så finns det något som kallas för “utökade kurser” där extra kurser beviljas av studievägledaren eller rektorn på skolan. Dessa extra kurser betyder att eleven läser fler än de 2500 poäng som behövs för att ta en gymnasieexamen och innebär att eleven kommer behöva välja vilka kurser som ska räknas med i den slutgiltiga gymnasieexamen.

För de elever som läser ett praktiskt gymnasieprogram brukar det introduceras fler och fler praktikkurser där eleven tillbringar mycket tid på en potentiell framtida arbetsplats, vilket även det drar iväg mycket intresse från studierna i gymnasieskolan. I och med att eleverna fyller 18 år och blir myndiga så får de även lagligt gå ut på barer och dricka alkohol, något som kan kännas väldigt spännande och vuxet och som ibland kan ge konsekvenser för hur det går i skolan.

Om eleven klarar av att hålla fokus på sina studier och skapa ett samspel mellan sitt sociala liv och sitt studieliv så blir ett universitetsval aktuellt för majoriteten av elever. Andelen studenter som klarar av att ta en gymnasieexamen har ökat under de senaste åren och det finns även en trend i att flest elever väljer att studera ett högskoleförberedande program under sin gymnasietid. Ekonomiprogrammet är det gymnasieprogram som har ökat mest de senaste åren och runt 55 % av alla elever går ett högskoleförberedande program.

När det känns motigt

Utbildning är en källa till många möjligheter i livet – inte bara när det gäller karriären men också för en kul och stimulerande tillvaro i allmänhet. Att ha referenser och kunskap leder till intressanta samtal, höjer upplevelsen under resor och vidgar vyerna på många sätt och vis. Gratis skolgång är ett privilegium som möjliggör för människor att få ut det mesta av sina liv, och gör dem bra rustade för allt som kan komma i deras väg.

Trots möjligheter och privilegium kan det dock kännas motigt att studera, både för barn och vuxna, och det är helt naturligt. Ibland är en individ helt enkelt inte på topp och det kan bero på allt från tonårshormoner till jobbiga hemmaförhållanden, eller att den fysiska eller psykiska hälsan kanske sviktar lite. Faktum är att svenskar är mer stressade än någonsin, och alltfler unga känner pressen av att ha för många krav på sig. Det finns dock hjälp att hitta, inte minst professionell och motiverande läxhjälp online som kan underlätta studierna på ett mycket avgörande vis.

Vad du kan göra som förälder

Har du ett barn eller en tonåring som verkar kämpa för att klara av studierna finns det en hel del saker som du som förälder kan göra för att hjälpa till. Det första är att försöka gå till botten med problemet och se vad det är som orsakar svårigheterna: har barnet kompisar eller pågår det någon form av konflikt, finns det misstankar om någon inlärningssvårighet som dyslexi eller dyskalkyli eller är det helt enkelt frågan om att barnet upplever något ämne som särskilt tråkigt?

Även om det är vanligtbrukar tjat inte leda till mycket annat än ökad frustration för alla involverade, utan en öppen dialog och motiverande aktiviteter är oftast de bästa vägarna att gå. En bra metod att tillämpa, både på sig själv som vuxenstuderande eller som förälder, är att hitta parallella intresseområden till ämnena. Är det till exempel historielektionerna som är problematiska kan det vara kul att se på film om ämnet eller att göra en resa till historiska platser, är det språksvårigheter som känns kämpiga kan några tidningar om hästar eller hårdrock väcka intresset igen och är det matematik finns det lockande aktivitetsböcker som både motiverar och ger alternativa sätt att lära sig på.

Be om hjälp

Det finns ingen som helst skam i att be om hjälp om det känns svårt att hjälpa sitt barn eller sig själv. Tala med lärarna om vilka resurser som finns och var inte heller rädd för att prata med vänner, särskilt de som har barn i samma ålder eller som själva bestämt sig för att studera igen. All form av utbildning är viktig och kommer att löna sig i långa loppet, även om det inte känns så just nu.

Skola och läxor

De allra flesta har antagligen kommit i kontakt med läxor någon gång i livet. Läxorna kan se olika ut och skolan kan dela ut olika många sådana. I många fall har dock skolorna i dag tagit bort läxorna och ersatt dem med repetitioner och liknande som kan göras på skoltid.

När läxan är för svår

I stort sett alla elever har någon gång varit med om att läxan är allt för svår. En läxa ska höra samman med det som tas upp på lektionerna men det kan ibland glömmas bort av läraren. Det kan också vara så att vissa elever har lite svårigheter med olika saker i skolan. Många elever har specialhjälp i skolan men det gäller inte hemma. Man kan dock anlita mattehjälp och annan läxhjälp privat. Det är dock inte ett alternativ för alla föräldrar. Skolan har ett ansvar att se till att eleverna kan lära sig och läxan ska alltså inte vara för svår.

Måste skolan dela ut läxor?

Det finns inga regler eller lagar hos Skolverket som säger att skolan måste ge ut läxor. Det finns dock inte heller något som säger hur många läxor skolan får ge varje vecka. Skolan ska dock ta hänsyn till att eleven också kan ha annat att göra på fritiden, och att denna behöver vila från skolan. Läxorna ska också ges så att eleven får skälig tid på sig att göra dem klara.

Göra läxan på skoltid?

Ibland kan det vara så att eleven inte har något att göra på en lektion, rast eller liknande. Då kan det vara ett alternativ att eleven gör sin läxa då. Ibland har klasserna också elevens val eller lektioner där de kan arbeta med sådant de ligger efter med. Även då kan det vara bra att ta itu med läxan om det finns någon sådan.

När föräldern inte kan hjälpa till

Ibland kan det vara så att läxan kräver att föräldern ska hjälpa till. Så är till exempel fallet vid läsläxor och kanske också om eleven inte förstår läxan. Det kan också krävas att eleven ska titta på TV, använda en dator eller liknande. Även då krävs det att sådant finns i hemmet. I många fall kan det dock vara så att hemmet inte har de saker som behövs för att göra läxan. Då måste skolan ställa upp med de sakerna. Skolan kan inte kräva att familjen ska skaffa en viss TV-kanal, eller TV om ingen sådan finns. Läraren kan inte heller kräva att föräldern ska kunna hjälpa till med läxan. Alla föräldrar kan inte själva räkna matte eller läsa, och att ställa krav på att de ska hjälpa barnet med läxan är inte logiskt. Det här är en sak som skolan måste ta i beaktande innan läxorna delas ut.

Är skolresor alltid positivt?

En sak som man kan glädjas inför eller fasa för, är klassresan. Elever kan antingen tycka att det är roligt att vara ute och campa, sova över, flyga och upptäcka nya saker. Andra elever tycker inte alls att det är lika roligt. Det kan till exempel handla om att man inte känner sig riktigt trygg med alla i klassen. I vissa fall är det också så att man helt enkelt inte gillar att sova på andra platser. Det finns också en del andra saker att reflektera över när det gäller skolresor.

Pengafrågan kan vara ett bekymmer

Ibland kan det vara lite svårt att få ihop pengar till skolresan. Genom saljdirekt.se kan klassen sälja flera olika saker för att få in lite extra pengar. Det finns bland annat parmesanost, kryddor, saffran och grillsåser att välja mellan. Klassen kan också sälja kläder, toalettpapper, kakor eller hembakat. Gemensamt för alla de här sakerna är att det krävs en del arbete från elevernas sida. Det innebär också ett stort ansvar när eleverna ska gå runt med pengar, varor och annat. Att låta barnen gå och knacka på hos främmande kan också vara lite nervöst för föräldrarna. För barn som vet att föräldrarna inte har så mycket pengar, eller där barnet från början får veta att det inte kan följa med på skolresan av ekonomiska skäl, kan barnet bli väldigt oroligt.

Sova borta

En annan sak som kan göra att man inte vill följa med på en skolresa är att man får sova borta. Vissa barn vill eller kan inte sova borta, speciellt inte tillsammans med personer som de egentligen inte känner. Många barn har inte heller sovit utan sina föräldrar när det är dags för skolresa. Rör det sig däremot om en skolresa som bara är över dagen slipper man de problemen.

Inte alltid populärt att dela rum

Ibland är det inte att sova borta som gör att elever drar sig för att följa med på skolresa. Ibland är det helt enkelt så att man inte vill sova tillsammans med andra. Att umgås ett par timmar på dagen är inte alls samma sak som att sova i samma stuga eller i samma rum. För att spara pengar är det ofta inte möjligt att låta eleverna få egna rum.

Positiva saker med en klassresa eller skolresa

Så länge eleverna kommer bra överens och trivs i varandras sällskap kan en klassresa gör att banden mellan barnen stärks. Dessutom får de chansen att uppleva många saker tillsammans. En annan fördel är att eleverna kan få chansen att se nya saker utan att behöva betala särskilt mycket för resan. För de elever som ser fram emot skolresan kan tankarna på den också vara något som sporrar till att satsa lite extra i skolan.

Klara studentlivet ekonomiskt

Du har säkerligen fått höra att studenter har väldigt dålig ekonomi och kanske har du nu fått uppleva det på egen hand. Att studera i Sverige är väldigt kul och det finns många olika kurser och utbildningar att välja mellan. Dock kan det kännas jobbigt att plånboken ekar tomt så ofta som den faktiskt gör, men det finns knep som du ändå kan ta till för att det ska kännas lite lättare och för att dina pengar ska räcka ett tag till.

Många studenter använder sig av CSN för att ha råd att kunna studera. CSN erbjuder studielån, men även studiebidrag som du kan få för att använda till t.ex. kurslitteratur eller busskort fram och tillbaka från skolan. Även Studentkortet kan hjälpa många på traven, eftersom kortet erbjuder mängder med rabatter och kampanjer för just studerande. Det är däremot inte säkert att pengarna räcker till ändå och därför har vi skapat en enkel lista på hur du kan spara mer.

Få en tjockare plånbok som student

Skaffa ett extrajobb – Studerar du heltid kan det vara svårt att jobba deltid eller heltid, men ett extrajobb kan vara ett sätt att få in mer pengar. Du kan vända dig direkt till ett företag som du är intresserad av, men även titta på företag som hjälper med bemanning i Stockholm eller den ort du befinner dig på.

Se över abonnemang och tjänster – Hur många olika abonnemang använder du dig egentligen av idag och kan du se till att avsluta några? Kanske har du fler streamingtjänster på tv:n eller ljudbokstjänster på mobiltelefonen. Hur är det med appar som du betalar för men aldrig använder?

Nyttja Studentkortet – Studentkortet är utmärkt att använda sig av i nästan alla situationer när du ska handla produkter eller tjänster. Du kan få rabatt på kläder så väl som inredning, försäkringar och elbolag. Se till att sänka dina elkostnader så sparar du in en hel del.

Handla begagnad kurslitteratur – De böcker som du kommer att behöva till din utbildning är dyra i inköp och sanningen är att du kommer behöva många. Ett smart sätt att spara in på pengarna här är att välja begagnade böcker istället. Det finns många forum eller annonssajter som du kan använda dig av för att hitta just de böcker som du behöver. Även bibliotek har viss kurslitteratur som du kan låna kostnadsfritt.

Sluta äta ute – Ja, vi vet hur skönt, mysigt och bekvämt det är att sätta sig på en restaurang när det vankas lunch, men att äta ute är inte speciellt billigt även om det bara är lunch som gäller. Var duktig och se till att ta med dig matlådor hemifrån istället. Tycker du det är jobbigt att förbereda så ta en dag i veckan då du gör matlådor för alla studiedagar och frys in!

Gymnasievalet

Att studera på gymnasienivå är valfritt i Sverige, dock så krävs det oftast en gymnasieexamen för att kunna få en anställning. De slutbetyg som eleven får efter årskurs 9 bestämmer vilket gymnasieprogram eleven har möjlighet till att välja. Ofta så kräver de högskoleförberedande gymnasieprogrammen ett högre slutbetyg än de praktiska gymnasieprogrammen och många kan känna en press av att få flera valmöjligheter.

Gymnasievalet är för många ett enormt stort val då det både kan innebära en flytt till en annan stad eller vara ett framtida karriärval. Det finns 18 olika nationella program att välja mellan och med ökningen av privata gymnasieskolor så finns det även varianter av dessa 18 programinriktningar. Även fast det går att ångra sitt val under sin gymnasietid så känner många en enorm press inför att “välja rätt”, något som egentligen är väldigt stort att lägga på en 15-åring.

Som tur är så finns det väldigt mycket hjälp att få! En stor anledning till varför elever känner stress är att de inte anser sig ha tillräckligt mycket information om gymnasievalet och ofta är lösningen att boka tid med högstadieskolans studievägledare.

Utbildningarna som går att välja på är tolv stycken yrkesprogram och sex stycken högskoleförberedande program. För elever som inte har klarat de betygsgränserna som krävs i de grundläggande ämneskunskaperna så finns det introduktionsprogram där eleven studerar samma ämnen som i grundskolan men med mål att kunna höja sina betyg och kunna påbörja ett av de nationella gymnasieprogrammen.

Elever som vuxit upp i mindre samhällen eller på landsbygden kan ibland sakna en gymnasieskola i närområdet och kan då behöva bli inackorderad på sin gymnasieskola. Detsamma gäller för elever som väljer en spetsutbildning på gymnasiet där gymnasieskolan ligger långt hemifrån.

Första året

Det förstå året på gymnasiet handlar mycket om att känna in om det gymnasieval man gjorde var rätt val och om man trivs i sin nya klass. Det är möjligt att byta program, och det är inte ovanligt att eleverna väljer att byta program.

Min gymnasieklass var en väldigt liten klass och vi kom alla till att bli bästa vänner, något som händer för många. Det är inte heller ovanligt att man behåller den mesta kontakten med sina tidigare vänner och tycker att det känns lite jobbigt att ännu en gång behöva lära känna de i sin klass. För de elever som flyttat till en ny stad finns det även annat att upptäcka och ofta så blir olagligt festande med alkohol, en press som dyker upp redan under det första året på gymnasiet.

Förutom att lära känna andra människor och nya platser så innebär även gymnasietiden ett nytt sätt att studera. Många gymnasium väljer att lägga upp undervisningen i block och det förekommer även många timmar med självstudier mellan dessa block. Gymnasieelever har ofta något som kallas för “håltimme” istället för raster och då kan eleverna välja att läsa ikapp det som de eventuellt har missat eller ta en paus och umgås med sina vänner.