Arbetsmarknaden väntar

Det behövs 120 högskolepoäng för att ta ut en högskoleexamen, 180 högskolepoäng för en kandidatexamen, 240 högskolepoäng för en magisterexamen och 300 högskolepoäng för en masterexamen. Med en examen är nu den yrkesverksamma redo för att påbörja sitt yrkesliv inom ett område som hen är intresserad av.

För att underlätta jobbsökandet så finns det både fackliga föreningar, Arbetsförmedlingen samt flertalet bemanningsföretag som kan hjälpa personen att hitta rätt i arbetslivet.

Under studietiden så anordnas det arbetsmarknadsdagar på de flesta högskolor och universitet. Även om det känns konstigt och väldigt lång borta att gå runt på arbetsmarknaden under det första året på utbildningen så är det ett bra sätt att förstå hur arbetsmarknaden ser ut. Under det sista året är det nästintill obligatoriskt att besöka dessa för att skapa kontakter och säkra ett potentiellt jobb innan examen.

Ett bra tips är att bli medlem i en fackförening så fort som möjligt. Att vara medlem i en fackförening är ett krav för att kunna ansöka om arbetslöshetsersättning från en så kallad “a-kassa”. Att få sådan ersättning medan en söker jobb är ett sätt att undvika att bli av med sin bostad och att klara av att betala sina räkningar.

Kom in på drömskolan

Drömmer du om att studera men är osäker på om betygen räcker till? Det kan vara bra att komma ihåg att det finns flera vägar till att komma in på drömskolan. Du kan både studera upp gymnasiebetygen och göra högskoleprovet för att få en större chans att komma in. I vissa fall går det också att söka trots att man inte har kompletta gymnasiebetyg.

Det första du bör göra är att studera antagningsstatistiken till den utbildning som du vill gå på. Den brukar publiceras på skolornas hemsidor och även på Universitets- och högskolerådets webbplats. I antagningsstatistiken kan du se vilken poäng som krävs för att komma in genom de olika kvoterna. Det finns en kvot för gymnasiebetyg, en kvot för högskoleprov och en med alternativt urval.

För den som redan har kompletta gymnasiebetyg kan det enklaste sättet att öka sin chans vara att göra högskoleprovet. Det går snabbt och är enkelt att förbereda sig för under en lång tid. Det finns många böcker, webbsidor och andra resurser för att öva sig inför högskoleprovet. Ett alternativ till högskoleprovet är att studera upp sina betyg från gymnasiet på komvux. Det finns många regler kring vilka kurser som man får tillgodoräkna sig så studera detta noggrant innan du sätter dig i skolbänken igen.

Något som också är bra att känna till är att alla utbildningar inte kräver kompletta gymnasiebetyg. Om du kan bevisa att du skulle klara av en högskoleutbildning så kan det finnas en chans att du blir antagen. Det kallas för reell kompetens och ett bevis för den kan exempelvis vara att du redan är yrkesverksam inom det område du vill studera. Vanligen skickar man då in ett brev till högskolan och förklarar varför man kommer att klara studierna.

Satsa på rätt skola för att få jobb

Just nu är det många som har blivit arbetslösa på grund av coronapandemin, särskilt bland unga. Oavsett ålder, så är det viktigt att du satsar på rätt skola och tar rätt kliv så att du kan ta dig in på arbetsmarknaden.

Rätt steg – arbeta hårt

Om du har blivit arbetslös eller snart ska ta studenten och är orolig att du inte ska få ett jobb, så är det viktigt att du är realistisk. Jobb är något praktiskt, liksom att betala räkningar. Ha kvar dina drömmar, arbeta för dem, men utgå från verkligheten. Just nu kan verkligheten vara lite jobbig, men det kommer att ordna upp sig efter ett tag. För tillfället är det många jobb inom restaurang, handel och turism som saknas – precis de slags jobb som är lättast att få och är en väg in på arbetsmarknaden. Många företagare kommer inte att ha nog med jobb för att behöva anställa lika många som för bara ett halvår sedan. Däremot finns det jobb inom både jordbruket och skogen. Det är hårda jobb, men i gengäld får du både betalt och ett arbete. Om en arbetsgivare ser att du satt plant eller har plockat sparris, så kommer du ha ett bättre utgångsläge gentemot en person som inte velat ta ett sådant jobb.

Rätt skola

Du har också en fördel om du har körkort. Om en arbetsgivare kan välja mellan två likvärdiga personer och den ena har körkort, och den andra inte, så är valet enkelt. Det gäller så gott som nästan alla jobb. Om du letar körskola i Gävle så har Forssa Trafikskola gått med i My Academy. Förutom körskola, så bör du också satsa på en bra utbildning. Vilken utbildning som är bäst är svårt att säga, men det finns tre sektorer som alltid behövs: vård, omsorg och skola, teknik och data samt praktiska yrken.

Ideellt engagemang

Förutom det rent praktiska kring hur det är att studera på universitet så finns det ett väldigt stort studentliv i de flesta studentstäderna. Även fast studentlivet under mottagningsperioden kan verka väldigt lockande med alla fester och arrangemang som hålls så är det bra att hitta sin egna rytm för hur mycket studenten själv hinner med att gå på utanför sina studier.

Studentlivet innehåller förutom olika fester en stor uppsjö av olika studentföreningar. Vissa studentorganisationer ansvarar för pubar och fester medan andra föreningar drivs som mindre företag och utför konsulttjänster till företag och fackliga tjänster till andra studenter.

Att vara en aktiv medlem i någon studentförening kan vara ett enkelt sätt att lära känna fler personer utanför programmet, då undervisningen ofta inte delas in i klasser utan efter kurser. Det kan även ge studenten en fördel på arbetsmarknaden efter att studierna är färdiga då det visar en arbetsgivare att hen kan vara del av ett team och klara av att lösa olika problem.

Det viktigaste är dock att må bra och valet kring om studenten bör engagera dig ideellt bör vara grundat i om det kommer gynna hens mående.

Utrustning i klassrummet

Nästan alla klassrum ser likadana ut när det kommer till utrustning. Där finns en tavla, bänkar eller bord till eleverna samt en bänk eller kateder till läraren. Men vad med brukar finnas i traditionella klassrum?

Fast monterad utrustning

I de allra flesta klassrum finns en whiteboard där lärare eller elever kan skriva olika saker med speciella pennor. Man kan sedan enkelt sudda ut texten och skriva nytt. Ofta är tavlan också magnetisk så att man kan hänga upp papper och andra dokument på den.

I vissa klassrum finns det också fast monterade kartor i taket framför tavlan. Det kan vara praktiskt för att visa på var olika länder eller städer ligger i världen.

Pennor och sudd

I ett klassrum finns det också en hel del olika sorters pennor och sudd. Det kan vara bläckpennor, blyertspennor, tuschpennor och kritor. Ju längre ner i årskurs man kommer, desto mer vanligt blir det med olika målarfärger. I grundskolan är det dessutom oftast så att eleverna inte behöver några egna pennor eller sudd. Det delar skolan ut i den mån det behövs.

Datorer och annan teknik

I vissa skolor blir det allt mer vanligt med olika tekniska inslag. Det kan handla om datorer, surfplattor och liknande saker. När det gäller datorer förvaras de i regel i ett speciellt skåp i klassrummet där datorerna laddas. Surfplattor kan eleverna få ta med sig hem, dock på vissa villkor.

Att ta studenten

För att få ta ut en gymnasieexamen och “ta studenten” krävs det att eleven klarat nivån för godkänt i 90 % av sina kurser och studerat minst 2500 poäng. Det krävs även att eleven genomför ett gymnasiearbete. Vad ett gymnasiearbete är kan variera beroende på vilket program en elev har studerat men kan vara allt ifrån en rapport, en bok, ett framträdande eller en undersökning genomförd på sin praktikplats. Gymnasiearbetet är värt 100 poäng utav de 2500 poäng som krävs för examen och eleven måste så godkänt på arbetet för att få ta examen. Utöver ett godkänt gymnasiearbete så krävs det även att eleven har klarat godkänd nivå på prov i modersmål och litteratur samt godkänd nivå på minst tre ytterligare prov inom antingen matematik, realämnena, ett främmande språk eller det andra inhemska språket.

När en elev går ur gymnasieskolan förväntas eleven förutom ämneskunskaper även kunna hantera verktyg tillräckligt bra för att formulera hypoteser och testa dessa, reflektera över sina kunskaper och sitt sätt att lära, kunna använda ett kritiskt tänkande förhållningssätt samt praktiskt kunna lösa problem som kan tänkas uppstå. De kunskaper inom människors lika värde och andra mjuka värderingar som introduceras i skolans läroplan i grundskolans första årskurs är något som följer med även gymnasiets läroplan och något som också mäts vid tillfället för en gymnasieexamen.

Något som också kännetecknar studenten är de studentfester som arrangeras och den separationsångest som brukar byggas upp inom klassen från ungefär ett halvår innan själva studentdagen. Om du har haft tur så kanske du gått i samma klass som din kompis sedan årskurs 1 om ni haft samma intressen ända upp till gymnasiet. Efter ni tagit studenten “börjar det riktiga livet” och sociala medier brukar fyllas med massa fina inlägg om gemensamma aktiviteter under skoltiden eller andra äventyr som vänner gjort tillsammans.

Inför studenten brukar många skolor ha någon form av tävling för att bestämma vilken klass som ska få springa ut genom portarna först. Det är en härlig tradition som även tidigare studenter ibland kan återkomma till för att se. Min student började med en gemensam studentfrukost med alla i årskursen, följdes av en femkamp mellan programmen och en vagnsutsmyckande tävling av eleverna i första årskursen. Efter femkampen samlades alla i skolans matsal och vår rektor höll tal och delade ut diplom för bästa betyg, bästa gymnasiearbete samt olika stipendier. Det var för mig en av de bästa dagarna under gymnasietiden även fast vi inte vann kampen.

Att hålla presentationer i skolan

I skolan kan det då och då förekomma att eleverna får hålla i muntliga presentationer om olika saker. De här presentationerna kan förekomma i nästan alla ämnen men de är troligen vanligast inom engelska, svenska och samhällsvetenskap. Men vissa har väldigt svårt för det där med presentationer och det finns till och med elever som stannar hemma från skolan bara för att slippa. Men hur kan man underlätta för eleverna?

Läraren bör vara en bra förebild

Som lärare bör man vara en bra förebild för sina elever. Om man själv tycker att det är jobbigt med presentationer eller om man inte har riktig kontroll på hur man ska utföra dem kan det vara klokt att gå en kurs i presentationsteknik för att på så sätt bli lite säkrare i sin roll. Om eleven märker att läraren är trygg i sin roll, och att det faktiskt inte är så farligt att stå framför klassen kan det ge en viss trygghet och säkerhet.

Rädsla kan göra det svårt

Ibland kan rädsla göra det svårt att hålla en presentation. Det kan handla om att man tidigare varit utsatt för mobbning, eller så är man inte självsäker nog. För tonåringar kan det ibland vara svårt att bara gå till skolan. Många gånger kan rädslan dock minska om man får möjlighet att hålla presentationen för en lite mindre grupp, eller kanske rent av bara inför läraren. Efter att man byggt upp sitt självförtroende kan man göra grupperna lite större allt eftersom.

Att skriva en bra presentation

En sak som många elever kan tycka är svårt är att skriva en bra presentation. Många gånger kan elever ha lättare för att improvisera sig fram. Andra tycker det är lätt att skriva, men sedan är det svårt att formulera sig bara utifrån stödord. Det kan då vara bra om läraren finns till hands för att hjälpa till. Ibland kan eleven till och med behöva ha hela presentationen framför sig under berättandet. I regel är det viktigaste inte att presentationen är bra skriven, utan det är hur den framförs som räknas.

Bra publik

En annan sak som elever kan vara oroliga eller rädda för är hur de andra i klassen ska reagera på framförandet av presentationen. Det är därför klokt att läraren redan ett par dagar innan presentationerna ska börja håller en lektion om hur man är en bra publik. Man bör inte avbryta, busvissla eller störa. Däremot kan man efter presentationen ställa frågor, och eventuellt ge beröm eller konstruktiv kritik.

Ska eleverna tvingas till muntliga presentationer?

Att lära sig hålla presentationer inför små och stora grupper är bra, men att tvinga eleverna kan få motsatt effekt om det vill sig illa. Som lärare kan det vara bättre att ta små steg, för att låta eleverna lära sig hålla presentationer på ett lugnt och säkert sätt, istället för att lägga för mycket press på dem. Det gäller särskilt om det är tal om unga elever som har flera år kvar i skolan.

Redan halvvägs

Om första året på gymnasiet kännetecknas av att lära sig nya saker så innebär det andra och tredje året att lyckas hålla intresset uppe för studierna och sikta mot framtiden. En elev på gymnasiet har redan varit i skolan i ungefär 11-12 år och även eleven som tycker om skolan brukar krokna lite mer mot slutet. Håltimmarna blir fler och fler och förväntas läggas på självstudier. Gymnasiestudierna är skapade så att eleven ska bli förberedd på ett självständigt liv utanför skolan och kunna klara av övergången till arbetslivet eller till högskolestudier utan att känna sig allt för bortkommen.

I grundskolan läser hela klassen samma ämnen ofta samtidigt och även om vissa lektioner genomförs i grupper så är det inte någon skillnad på vad eleverna lär sig. På gymnasiet ändras detta! Alla elever som går ett program kommer att läsa programgemensamma ämnen. Utöver dessa gemensamma ämnen så finns det ämnen för programfördjupning och det individuella valet. I programfördjupningen får eleven välja mellan några kurser som är anpassade för gymnasieprogrammet och hen får så på sätt en mer individualiserad gymnasietid. Genom det individuella valet kan en elev som läser naturvetenskapliga programmet till exempel ibland välja bort en av de senare kurserna i matematik för en kurs i till exempel psykologi, ett typiskt samhällsvetenskapligt område. Dessa val av kurser gör att en klass med elever kan ha helt individuella scheman, något som särskiljer gymnasiestudierna mot studierna på grundskolenivå.

För någon som vill fördjupa sig ytterligare inom ett ämne, utöver de program-gemensamma ämnena, så finns det något som kallas för “utökade kurser” där extra kurser beviljas av studievägledaren eller rektorn på skolan. Dessa extra kurser betyder att eleven läser fler än de 2500 poäng som behövs för att ta en gymnasieexamen och innebär att eleven kommer behöva välja vilka kurser som ska räknas med i den slutgiltiga gymnasieexamen.

För de elever som läser ett praktiskt gymnasieprogram brukar det introduceras fler och fler praktikkurser där eleven tillbringar mycket tid på en potentiell framtida arbetsplats, vilket även det drar iväg mycket intresse från studierna i gymnasieskolan. I och med att eleverna fyller 18 år och blir myndiga så får de även lagligt gå ut på barer och dricka alkohol, något som kan kännas väldigt spännande och vuxet och som ibland kan ge konsekvenser för hur det går i skolan.

Om eleven klarar av att hålla fokus på sina studier och skapa ett samspel mellan sitt sociala liv och sitt studieliv så blir ett universitetsval aktuellt för majoriteten av elever. Andelen studenter som klarar av att ta en gymnasieexamen har ökat under de senaste åren och det finns även en trend i att flest elever väljer att studera ett högskoleförberedande program under sin gymnasietid. Ekonomiprogrammet är det gymnasieprogram som har ökat mest de senaste åren och runt 55 % av alla elever går ett högskoleförberedande program.

När det känns motigt

Utbildning är en källa till många möjligheter i livet – inte bara när det gäller karriären men också för en kul och stimulerande tillvaro i allmänhet. Att ha referenser och kunskap leder till intressanta samtal, höjer upplevelsen under resor och vidgar vyerna på många sätt och vis. Gratis skolgång är ett privilegium som möjliggör för människor att få ut det mesta av sina liv, och gör dem bra rustade för allt som kan komma i deras väg.

Trots möjligheter och privilegium kan det dock kännas motigt att studera, både för barn och vuxna, och det är helt naturligt. Ibland är en individ helt enkelt inte på topp och det kan bero på allt från tonårshormoner till jobbiga hemmaförhållanden, eller att den fysiska eller psykiska hälsan kanske sviktar lite. Faktum är att svenskar är mer stressade än någonsin, och alltfler unga känner pressen av att ha för många krav på sig. Det finns dock hjälp att hitta, inte minst professionell och motiverande läxhjälp online som kan underlätta studierna på ett mycket avgörande vis.

Vad du kan göra som förälder

Har du ett barn eller en tonåring som verkar kämpa för att klara av studierna finns det en hel del saker som du som förälder kan göra för att hjälpa till. Det första är att försöka gå till botten med problemet och se vad det är som orsakar svårigheterna: har barnet kompisar eller pågår det någon form av konflikt, finns det misstankar om någon inlärningssvårighet som dyslexi eller dyskalkyli eller är det helt enkelt frågan om att barnet upplever något ämne som särskilt tråkigt?

Även om det är vanligtbrukar tjat inte leda till mycket annat än ökad frustration för alla involverade, utan en öppen dialog och motiverande aktiviteter är oftast de bästa vägarna att gå. En bra metod att tillämpa, både på sig själv som vuxenstuderande eller som förälder, är att hitta parallella intresseområden till ämnena. Är det till exempel historielektionerna som är problematiska kan det vara kul att se på film om ämnet eller att göra en resa till historiska platser, är det språksvårigheter som känns kämpiga kan några tidningar om hästar eller hårdrock väcka intresset igen och är det matematik finns det lockande aktivitetsböcker som både motiverar och ger alternativa sätt att lära sig på.

Be om hjälp

Det finns ingen som helst skam i att be om hjälp om det känns svårt att hjälpa sitt barn eller sig själv. Tala med lärarna om vilka resurser som finns och var inte heller rädd för att prata med vänner, särskilt de som har barn i samma ålder eller som själva bestämt sig för att studera igen. All form av utbildning är viktig och kommer att löna sig i långa loppet, även om det inte känns så just nu.

Skola och läxor

De allra flesta har antagligen kommit i kontakt med läxor någon gång i livet. Läxorna kan se olika ut och skolan kan dela ut olika många sådana. I många fall har dock skolorna i dag tagit bort läxorna och ersatt dem med repetitioner och liknande som kan göras på skoltid.

När läxan är för svår

I stort sett alla elever har någon gång varit med om att läxan är allt för svår. En läxa ska höra samman med det som tas upp på lektionerna men det kan ibland glömmas bort av läraren. Det kan också vara så att vissa elever har lite svårigheter med olika saker i skolan. Många elever har specialhjälp i skolan men det gäller inte hemma. Man kan dock anlita mattehjälp och annan läxhjälp privat. Det är dock inte ett alternativ för alla föräldrar. Skolan har ett ansvar att se till att eleverna kan lära sig och läxan ska alltså inte vara för svår.

Måste skolan dela ut läxor?

Det finns inga regler eller lagar hos Skolverket som säger att skolan måste ge ut läxor. Det finns dock inte heller något som säger hur många läxor skolan får ge varje vecka. Skolan ska dock ta hänsyn till att eleven också kan ha annat att göra på fritiden, och att denna behöver vila från skolan. Läxorna ska också ges så att eleven får skälig tid på sig att göra dem klara.

Göra läxan på skoltid?

Ibland kan det vara så att eleven inte har något att göra på en lektion, rast eller liknande. Då kan det vara ett alternativ att eleven gör sin läxa då. Ibland har klasserna också elevens val eller lektioner där de kan arbeta med sådant de ligger efter med. Även då kan det vara bra att ta itu med läxan om det finns någon sådan.

När föräldern inte kan hjälpa till

Ibland kan det vara så att läxan kräver att föräldern ska hjälpa till. Så är till exempel fallet vid läsläxor och kanske också om eleven inte förstår läxan. Det kan också krävas att eleven ska titta på TV, använda en dator eller liknande. Även då krävs det att sådant finns i hemmet. I många fall kan det dock vara så att hemmet inte har de saker som behövs för att göra läxan. Då måste skolan ställa upp med de sakerna. Skolan kan inte kräva att familjen ska skaffa en viss TV-kanal, eller TV om ingen sådan finns. Läraren kan inte heller kräva att föräldern ska kunna hjälpa till med läxan. Alla föräldrar kan inte själva räkna matte eller läsa, och att ställa krav på att de ska hjälpa barnet med läxan är inte logiskt. Det här är en sak som skolan måste ta i beaktande innan läxorna delas ut.