Skola och läxor

De allra flesta har antagligen kommit i kontakt med läxor någon gång i livet. Läxorna kan se olika ut och skolan kan dela ut olika många sådana. I många fall har dock skolorna i dag tagit bort läxorna och ersatt dem med repetitioner och liknande som kan göras på skoltid.

När läxan är för svår

I stort sett alla elever har någon gång varit med om att läxan är allt för svår. En läxa ska höra samman med det som tas upp på lektionerna men det kan ibland glömmas bort av läraren. Det kan också vara så att vissa elever har lite svårigheter med olika saker i skolan. Många elever har specialhjälp i skolan men det gäller inte hemma. Man kan dock anlita mattehjälp och annan läxhjälp privat. Det är dock inte ett alternativ för alla föräldrar. Skolan har ett ansvar att se till att eleverna kan lära sig och läxan ska alltså inte vara för svår.

Måste skolan dela ut läxor?

Det finns inga regler eller lagar hos Skolverket som säger att skolan måste ge ut läxor. Det finns dock inte heller något som säger hur många läxor skolan får ge varje vecka. Skolan ska dock ta hänsyn till att eleven också kan ha annat att göra på fritiden, och att denna behöver vila från skolan. Läxorna ska också ges så att eleven får skälig tid på sig att göra dem klara.

Göra läxan på skoltid?

Ibland kan det vara så att eleven inte har något att göra på en lektion, rast eller liknande. Då kan det vara ett alternativ att eleven gör sin läxa då. Ibland har klasserna också elevens val eller lektioner där de kan arbeta med sådant de ligger efter med. Även då kan det vara bra att ta itu med läxan om det finns någon sådan.

När föräldern inte kan hjälpa till

Ibland kan det vara så att läxan kräver att föräldern ska hjälpa till. Så är till exempel fallet vid läsläxor och kanske också om eleven inte förstår läxan. Det kan också krävas att eleven ska titta på TV, använda en dator eller liknande. Även då krävs det att sådant finns i hemmet. I många fall kan det dock vara så att hemmet inte har de saker som behövs för att göra läxan. Då måste skolan ställa upp med de sakerna. Skolan kan inte kräva att familjen ska skaffa en viss TV-kanal, eller TV om ingen sådan finns. Läraren kan inte heller kräva att föräldern ska kunna hjälpa till med läxan. Alla föräldrar kan inte själva räkna matte eller läsa, och att ställa krav på att de ska hjälpa barnet med läxan är inte logiskt. Det här är en sak som skolan måste ta i beaktande innan läxorna delas ut.

Är skolresor alltid positivt?

En sak som man kan glädjas inför eller fasa för, är klassresan. Elever kan antingen tycka att det är roligt att vara ute och campa, sova över, flyga och upptäcka nya saker. Andra elever tycker inte alls att det är lika roligt. Det kan till exempel handla om att man inte känner sig riktigt trygg med alla i klassen. I vissa fall är det också så att man helt enkelt inte gillar att sova på andra platser. Det finns också en del andra saker att reflektera över när det gäller skolresor.

Pengafrågan kan vara ett bekymmer

Ibland kan det vara lite svårt att få ihop pengar till skolresan. Genom saljdirekt.se kan klassen sälja flera olika saker för att få in lite extra pengar. Det finns bland annat parmesanost, kryddor, saffran och grillsåser att välja mellan. Klassen kan också sälja kläder, toalettpapper, kakor eller hembakat. Gemensamt för alla de här sakerna är att det krävs en del arbete från elevernas sida. Det innebär också ett stort ansvar när eleverna ska gå runt med pengar, varor och annat. Att låta barnen gå och knacka på hos främmande kan också vara lite nervöst för föräldrarna. För barn som vet att föräldrarna inte har så mycket pengar, eller där barnet från början får veta att det inte kan följa med på skolresan av ekonomiska skäl, kan barnet bli väldigt oroligt.

Sova borta

En annan sak som kan göra att man inte vill följa med på en skolresa är att man får sova borta. Vissa barn vill eller kan inte sova borta, speciellt inte tillsammans med personer som de egentligen inte känner. Många barn har inte heller sovit utan sina föräldrar när det är dags för skolresa. Rör det sig däremot om en skolresa som bara är över dagen slipper man de problemen.

Inte alltid populärt att dela rum

Ibland är det inte att sova borta som gör att elever drar sig för att följa med på skolresa. Ibland är det helt enkelt så att man inte vill sova tillsammans med andra. Att umgås ett par timmar på dagen är inte alls samma sak som att sova i samma stuga eller i samma rum. För att spara pengar är det ofta inte möjligt att låta eleverna få egna rum.

Positiva saker med en klassresa eller skolresa

Så länge eleverna kommer bra överens och trivs i varandras sällskap kan en klassresa gör att banden mellan barnen stärks. Dessutom får de chansen att uppleva många saker tillsammans. En annan fördel är att eleverna kan få chansen att se nya saker utan att behöva betala särskilt mycket för resan. För de elever som ser fram emot skolresan kan tankarna på den också vara något som sporrar till att satsa lite extra i skolan.

Klara studentlivet ekonomiskt

Du har säkerligen fått höra att studenter har väldigt dålig ekonomi och kanske har du nu fått uppleva det på egen hand. Att studera i Sverige är väldigt kul och det finns många olika kurser och utbildningar att välja mellan. Dock kan det kännas jobbigt att plånboken ekar tomt så ofta som den faktiskt gör, men det finns knep som du ändå kan ta till för att det ska kännas lite lättare och för att dina pengar ska räcka ett tag till.

Många studenter använder sig av CSN för att ha råd att kunna studera. CSN erbjuder studielån, men även studiebidrag som du kan få för att använda till t.ex. kurslitteratur eller busskort fram och tillbaka från skolan. Även Studentkortet kan hjälpa många på traven, eftersom kortet erbjuder mängder med rabatter och kampanjer för just studerande. Det är däremot inte säkert att pengarna räcker till ändå och därför har vi skapat en enkel lista på hur du kan spara mer.

Få en tjockare plånbok som student

Skaffa ett extrajobb – Studerar du heltid kan det vara svårt att jobba deltid eller heltid, men ett extrajobb kan vara ett sätt att få in mer pengar. Du kan vända dig direkt till ett företag som du är intresserad av, men även titta på företag som hjälper med bemanning i Stockholm eller den ort du befinner dig på.

Se över abonnemang och tjänster – Hur många olika abonnemang använder du dig egentligen av idag och kan du se till att avsluta några? Kanske har du fler streamingtjänster på tv:n eller ljudbokstjänster på mobiltelefonen. Hur är det med appar som du betalar för men aldrig använder?

Nyttja Studentkortet – Studentkortet är utmärkt att använda sig av i nästan alla situationer när du ska handla produkter eller tjänster. Du kan få rabatt på kläder så väl som inredning, försäkringar och elbolag. Se till att sänka dina elkostnader så sparar du in en hel del.

Handla begagnad kurslitteratur – De böcker som du kommer att behöva till din utbildning är dyra i inköp och sanningen är att du kommer behöva många. Ett smart sätt att spara in på pengarna här är att välja begagnade böcker istället. Det finns många forum eller annonssajter som du kan använda dig av för att hitta just de böcker som du behöver. Även bibliotek har viss kurslitteratur som du kan låna kostnadsfritt.

Sluta äta ute – Ja, vi vet hur skönt, mysigt och bekvämt det är att sätta sig på en restaurang när det vankas lunch, men att äta ute är inte speciellt billigt även om det bara är lunch som gäller. Var duktig och se till att ta med dig matlådor hemifrån istället. Tycker du det är jobbigt att förbereda så ta en dag i veckan då du gör matlådor för alla studiedagar och frys in!

Högstadiet

Årskurserna 7 till 9 benämns oftast som högstadiet. För de flesta innebär det ett byte av skola då många skolor har högstadiet vid andra byggnader eller på en helt annan skola. När jag började högstadiet så byttes min klass ut och vi blandades samman med elever från tre andra skolor och nya klasser skapades. Ännu en skillnad mellan mellanstadiet och högstadiet var att vi fick egna skåp och inte längre hade ett särskilt klassrum med korridor där vi kunde hänga av oss våra kläder på krokar. Högstadiet symboliserar för många att “bli stor” och det syns ofta i utformningen av skolgårdar samt skollokaler.

I ämnesundervisningen så tar teknik en tydligare plats och det blir ännu viktigare med vilket betyg eleven får. Ett bra slutbetyg från årskurs 9 blir en riktlinje till vilket gymnasieprogram eleven kan välja. Då högstadiet symboliserar att växa upp så finns det även förändringar i hur undervisning sker, med mer tid till eget lärande och mindre enskild undervisning med en lärare.

Det finns olika sätt att se på det, men många lärare är inte övertygade om att enskilt inlärande är det bästa sättet att ta till sig information utan anser att pedagogiska verktyg är viktigt även för äldre elever.

Det svenska skolsystemet

Förutom gratis sjukvård, ABBA, IKEA och köttbullar så är gratis utbildning något som i många år varit något som kännetecknar Sverige. Varje gång jag är ute och reser och möter någon från ett annat land så vill de alltid veta mer om hur Det svenska skolsystemet fungerar och hur det är att vara en elev i systemet. Är det sant att jag fick betalt för att studera på universitetet? Fick vi köttbullar till skolmat varje dag? Spelar det verkligen ingen roll för din utbildning om dina föräldrar är rika eller fattiga?

Vissa fördomar om det svenska skolsystemet är såklart inte sanna, skolmaten består till exempel till största del av potatisbullar och inte köttbullar, och vissa fördomar har flera nyanser till sig. Om dina föräldrar har en hög inkomst kommer det i många fall påverka vart ni bor, och det kommer i sin tur påverka vilken skola jag går på, även om det svenska skolsystemet fortfarande är väldigt socioekonomiskt jämställt i sig.

Att det svenska skolsystemet ska vara gratis för alla är en gammal idé och blev verklighet redan på 1800-talet. Även fast själva systemet inte såg likadant ut och skolan bestod av fyra år samt att undervisningen på många ställen i landet flyttade runt mellan orterna för att nå ut till alla, så har tanken på en jämlik skolgång präglat det svenska skolsystemet väldigt länge.

När barnet är mellan 1-6 år finns det ett frivilligt alternativ för föräldrarna att använda som kallas för förskola. Ofta används det som barnomsorg och kommunerna är skyldiga att erbjuda en förskoleplats till alla familjer oavsett om föräldrarna studerar, arbetar eller är arbetslösa. När barnet har fyllt 6 år börjar det i förskoleklass, ett mellanting mellan förskolans lek och grundskolans lär.

Primärskolan, eller grundskolan, är vad barnet går i mellan åldrarna 7-16. Grundskolan syftar till att ge behörighet till gymnasieskolan och ska, utöver att lära ut ämneskunskaper, lära ut värderingar som anpassar barnet för ett liv i samhället. Dessa värderingar är bland andra att man inte får kränka en annan människa, att varje individ har frihet och rättigheter, att alla människor har ett lika värde, jämställdhet mellan könen och att man ska hjälpa de som är svaga och utsatta.

Gymnasieskolan är valfri och där kan eleven välja mellan inriktningar som leder till högskolebehörighet, eller inriktningar där eleven kan specialisera sig mot något praktiskt yrke, till exempel hantverk, hotell och restaurang eller fordonsyrket. Efter gymnasieskolan kan eleven välja att börja arbeta med något som hen är intresserad för eller söka sig vidare till högre akademiska utbildningar vid högskolor och universitet. Utan en eftergymnasial utbildningsexamen är det fortfarande möjligt att få ett arbete, dock så kan en examen från en högskola leda till ett yrke som akademiker, jurist, läkare eller ingenjör.

Lågstadiet

Lågstadiet är för många kopplat till minnen om skrapade knän, spänning vid att lära sig något nytt, att ha fått “den bästa läraren i hela världen” och att fråga sina föräldrar om lov för att följa med en kompis hem efter skolan. Lågstadiet sträcker sig mellan åldrarna 7-9 och är den tidsperiod när ett barn börjar lära sig om sådant som finns utanför hemmet samt sådant som fanns förr.

Något av det viktigaste som barnet lär sig under lågstadiet är att läsa, skriva och räkna. Det är därför väldigt viktigt att läraren både är en kompetent pedagog samt villig att lära ut. Jag hade tur med min lågstadielärare! Min lärare var en trevlig kvinna med många års erfarenhet inom just utlärning av just att lära barn att läsa, skriva och räkna. Det var som genom magi som hon trollband alla oss 30 elever i klassen med berättelserna om Ola, Leo och Elsa, sångerna om Majas alfabet och att addera med hjälp av legobitar i klassrummet och kottar ute i skogen. Organisationen För det vidare arbetar för att få fler lärare att känna samma stolthet över yrket genom att lyfta bra lärare. Utöver baskunskaper som att läsa, skriva och räkna så introduceras även eleven till de bredare ämnena som naturkunskap och samhällskunskap. På en lågstadienivå brukar dessa lektioner innebära att gå ut ur klassrummet och gemensamt prata om vad alla ser och sedan beskriva det med text och bild i klassrummet.

Lågstadiet kan såklart vara en svår period för många. Särskilt första året är det kanske de första gångerna som barnet varit utan stödet från föräldrarna under så många timmar. Förutom känslan av ensamhet så behöver även barnet kunna vara självständig nog med att gå på toa, knyta skorna, äta sina grönsaker och förstå och klura ut de sociala sammanhangen som sker mellan lektionerna ute på rasten.

Under lågstadiet får eleven inga betyg utan endast omdömen som finns till för att ge en indikation på hur bra det går för eleven med alla lära sig de olika kunskaperna. Minst en gång per termin träffas eleven, föräldrarna till eleven och läraren och pratar om hur det går i skolan. Dessa samtal tar upp både den kunskapsmässiga sidan samt det sociala samspelet. Vissa lärare utformar dessa utvärderingssamtal så att eleven själv får berätta om hur det går för hen i skolan istället för att läraren och föräldrarna ska diskutera om barnet över dess huvud.

Gymnasievalet

Att studera på gymnasienivå är valfritt i Sverige, dock så krävs det oftast en gymnasieexamen för att kunna få en anställning. De slutbetyg som eleven får efter årskurs 9 bestämmer vilket gymnasieprogram eleven har möjlighet till att välja. Ofta så kräver de högskoleförberedande gymnasieprogrammen ett högre slutbetyg än de praktiska gymnasieprogrammen och många kan känna en press av att få flera valmöjligheter.

Gymnasievalet är för många ett enormt stort val då det både kan innebära en flytt till en annan stad eller vara ett framtida karriärval. Det finns 18 olika nationella program att välja mellan och med ökningen av privata gymnasieskolor så finns det även varianter av dessa 18 programinriktningar. Även fast det går att ångra sitt val under sin gymnasietid så känner många en enorm press inför att “välja rätt”, något som egentligen är väldigt stort att lägga på en 15-åring.

Som tur är så finns det väldigt mycket hjälp att få! En stor anledning till varför elever känner stress är att de inte anser sig ha tillräckligt mycket information om gymnasievalet och ofta är lösningen att boka tid med högstadieskolans studievägledare.

Utbildningarna som går att välja på är tolv stycken yrkesprogram och sex stycken högskoleförberedande program. För elever som inte har klarat de betygsgränserna som krävs i de grundläggande ämneskunskaperna så finns det introduktionsprogram där eleven studerar samma ämnen som i grundskolan men med mål att kunna höja sina betyg och kunna påbörja ett av de nationella gymnasieprogrammen.

Elever som vuxit upp i mindre samhällen eller på landsbygden kan ibland sakna en gymnasieskola i närområdet och kan då behöva bli inackorderad på sin gymnasieskola. Detsamma gäller för elever som väljer en spetsutbildning på gymnasiet där gymnasieskolan ligger långt hemifrån.

Första året

Det förstå året på gymnasiet handlar mycket om att känna in om det gymnasieval man gjorde var rätt val och om man trivs i sin nya klass. Det är möjligt att byta program, och det är inte ovanligt att eleverna väljer att byta program.

Min gymnasieklass var en väldigt liten klass och vi kom alla till att bli bästa vänner, något som händer för många. Det är inte heller ovanligt att man behåller den mesta kontakten med sina tidigare vänner och tycker att det känns lite jobbigt att ännu en gång behöva lära känna de i sin klass. För de elever som flyttat till en ny stad finns det även annat att upptäcka och ofta så blir olagligt festande med alkohol, en press som dyker upp redan under det första året på gymnasiet.

Förutom att lära känna andra människor och nya platser så innebär även gymnasietiden ett nytt sätt att studera. Många gymnasium väljer att lägga upp undervisningen i block och det förekommer även många timmar med självstudier mellan dessa block. Gymnasieelever har ofta något som kallas för “håltimme” istället för raster och då kan eleverna välja att läsa ikapp det som de eventuellt har missat eller ta en paus och umgås med sina vänner.

Att läsa vidare

När det är dags att söka in till en högskola eller ett universitet så finns det flera vägar att gå. Om studenten känner att gymnasiebetygen är tillräckligt bra för att hen ska komma in på den utbildning hen önskar så behöver hen endast skapa ett konto på Antagning.se och skicka in sina ansökningar.

Om studenten känner sig orolig för att betygen inte kommer vara tillräckligt bra kan hen genomföra högskoleprovet. Högskoleprovet är ett nationellt prov som går att göra två gånger per år och där resultatet beror på hur studenten placerade sig jämfört med alla andra som tog provet. Ett högt värde på högskoleprovet öppnar upp många högskoleutbildningar och är något som även personer med bra gymnasiebetyg ofta strävar efter att få bara för att vara på den säkra sidan att komma in på sin önskade utbildning.

För den som kanske saknar vissa kurser för högskolebehörighet eller inte klarade godkänt på de kurser som behövs för det önskade programmet så finns det en sorts “vuxenskola” som går att studera på efter en gymnasieexamen. “Komvux” är samlingsnamnet för dessa utbildningar och är ett bra alternativ till de som kanske valde fel utbildning på gymnasiet.

Efter att studenten blivit utvald till något av sina önskade program på universitetet så går det att söka studiemedel i form av studielån hos CSN. Ett studielån från CSN är väldigt fördelaktigt för studenter och bör täcka upp de flesta kostnader associerade med att flytta hemifrån och börja på högskola eller universitet. Återbetalningskraven är fördelaktiga jämfört med andra lån och om hen saknar inkomst efter studierna går det att ändra återbetalningstakten så att det passar livssituationen.

Bland det viktigaste när studenten ska söka till vidare högskolestudier är att stå med i någon av studentstädernas bostadsköer så att hen kan få en bostad. Om du inte redan gör det, ställ dig i kön nu!

Att studera på universitetet

När studenten blivit antagen till ett universitet och har ansökt om studielån så finns det massor att se fram emot. Det kan vara svårt att hitta ett studentbostad första tiden på studieorten och det finns många varianter att välja mellan. Korridorsrum, inneboende, kollektiv eller egen lägenhet är några varianter av hur boendesituationen kan se ut. Själv så tycker jag om att bo med andra och både kollektiv eller inneboende med minst en rumskompis har både gett en känsla av att ha en familj i studentstaden samt lett till många roliga händelser under studietiden.

Att studera på universitetet är som en svårare variant av hur det är att studera på gymnasiet. Ofta så har studenten flera timmar i veckan där hen förväntas studera in olika ämnen och områden själv och kurserna avslutas med något som kallas för tentamen. Vissa utbildningar har hemtentamen där studenten får uppgifter att sitta med själv vart hen vill medan andra utbildningar har salstentamen där många studenter sitter tillsammans i ett stort rum.

Tricket för att klara av att studera på universitetet är att studera med andra, gå på majoriteten av föreläsningarna och gå på måttligt med studentfester.