Att ta studenten

För att få ta ut en gymnasieexamen och “ta studenten” krävs det att eleven klarat nivån för godkänt i 90 % av sina kurser och studerat minst 2500 poäng. Det krävs även att eleven genomför ett gymnasiearbete. Vad ett gymnasiearbete är kan variera beroende på vilket program en elev har studerat men kan vara allt ifrån en rapport, en bok, ett framträdande eller en undersökning genomförd på sin praktikplats. Gymnasiearbetet är värt 100 poäng utav de 2500 poäng som krävs för examen och eleven måste så godkänt på arbetet för att få ta examen. Utöver ett godkänt gymnasiearbete så krävs det även att eleven har klarat godkänd nivå på prov i modersmål och litteratur samt godkänd nivå på minst tre ytterligare prov inom antingen matematik, realämnena, ett främmande språk eller det andra inhemska språket.

När en elev går ur gymnasieskolan förväntas eleven förutom ämneskunskaper även kunna hantera verktyg tillräckligt bra för att formulera hypoteser och testa dessa, reflektera över sina kunskaper och sitt sätt att lära, kunna använda ett kritiskt tänkande förhållningssätt samt praktiskt kunna lösa problem som kan tänkas uppstå. De kunskaper inom människors lika värde och andra mjuka värderingar som introduceras i skolans läroplan i grundskolans första årskurs är något som följer med även gymnasiets läroplan och något som också mäts vid tillfället för en gymnasieexamen.

Något som också kännetecknar studenten är de studentfester som arrangeras och den separationsångest som brukar byggas upp inom klassen från ungefär ett halvår innan själva studentdagen. Om du har haft tur så kanske du gått i samma klass som din kompis sedan årskurs 1 om ni haft samma intressen ända upp till gymnasiet. Efter ni tagit studenten “börjar det riktiga livet” och sociala medier brukar fyllas med massa fina inlägg om gemensamma aktiviteter under skoltiden eller andra äventyr som vänner gjort tillsammans.

Inför studenten brukar många skolor ha någon form av tävling för att bestämma vilken klass som ska få springa ut genom portarna först. Det är en härlig tradition som även tidigare studenter ibland kan återkomma till för att se. Min student började med en gemensam studentfrukost med alla i årskursen, följdes av en femkamp mellan programmen och en vagnsutsmyckande tävling av eleverna i första årskursen. Efter femkampen samlades alla i skolans matsal och vår rektor höll tal och delade ut diplom för bästa betyg, bästa gymnasiearbete samt olika stipendier. Det var för mig en av de bästa dagarna under gymnasietiden även fast vi inte vann kampen.

Att hålla presentationer i skolan

I skolan kan det då och då förekomma att eleverna får hålla i muntliga presentationer om olika saker. De här presentationerna kan förekomma i nästan alla ämnen men de är troligen vanligast inom engelska, svenska och samhällsvetenskap. Men vissa har väldigt svårt för det där med presentationer och det finns till och med elever som stannar hemma från skolan bara för att slippa. Men hur kan man underlätta för eleverna?

Läraren bör vara en bra förebild

Som lärare bör man vara en bra förebild för sina elever. Om man själv tycker att det är jobbigt med presentationer eller om man inte har riktig kontroll på hur man ska utföra dem kan det vara klokt att gå en kurs i presentationsteknik för att på så sätt bli lite säkrare i sin roll. Om eleven märker att läraren är trygg i sin roll, och att det faktiskt inte är så farligt att stå framför klassen kan det ge en viss trygghet och säkerhet.

Rädsla kan göra det svårt

Ibland kan rädsla göra det svårt att hålla en presentation. Det kan handla om att man tidigare varit utsatt för mobbning, eller så är man inte självsäker nog. För tonåringar kan det ibland vara svårt att bara gå till skolan. Många gånger kan rädslan dock minska om man får möjlighet att hålla presentationen för en lite mindre grupp, eller kanske rent av bara inför läraren. Efter att man byggt upp sitt självförtroende kan man göra grupperna lite större allt eftersom.

Att skriva en bra presentation

En sak som många elever kan tycka är svårt är att skriva en bra presentation. Många gånger kan elever ha lättare för att improvisera sig fram. Andra tycker det är lätt att skriva, men sedan är det svårt att formulera sig bara utifrån stödord. Det kan då vara bra om läraren finns till hands för att hjälpa till. Ibland kan eleven till och med behöva ha hela presentationen framför sig under berättandet. I regel är det viktigaste inte att presentationen är bra skriven, utan det är hur den framförs som räknas.

Bra publik

En annan sak som elever kan vara oroliga eller rädda för är hur de andra i klassen ska reagera på framförandet av presentationen. Det är därför klokt att läraren redan ett par dagar innan presentationerna ska börja håller en lektion om hur man är en bra publik. Man bör inte avbryta, busvissla eller störa. Däremot kan man efter presentationen ställa frågor, och eventuellt ge beröm eller konstruktiv kritik.

Ska eleverna tvingas till muntliga presentationer?

Att lära sig hålla presentationer inför små och stora grupper är bra, men att tvinga eleverna kan få motsatt effekt om det vill sig illa. Som lärare kan det vara bättre att ta små steg, för att låta eleverna lära sig hålla presentationer på ett lugnt och säkert sätt, istället för att lägga för mycket press på dem. Det gäller särskilt om det är tal om unga elever som har flera år kvar i skolan.